Jag har hunnit med en del idag; tränat, träffat min kompis Annica, jobbat och besökt en sluta röka-sköterska. Den sistnämnda var snäll och rar och undrade om jag hört talas om något som hette abstinens. Då gjorde jag en teatralisk konstpaus, fick inåtvänd blick, suckade och sa, att ja, inte nog med att jag hört talas om det, MIN abstinens var... fruktansvärd!
Jag har blivit precis som de där jag brukade fnissa åt, ni vet välutbildade medelklassmänniskor som koketterar med sin ångest. Allra helst på fest, då ska de bräcka varann i hur jävliga just deras demoner är, jävliga men lite tjusiga samtidigt. Fast jag kör med abstinensbesvär istället. Det är i sådana lägen man vill säga åt sig själv: Klipp dig och skaffa ett jobb!
Typ.