Hi hi!
Man hittar en del skoj när man bildgooglar på Hitler i studiesyfte. Det är en sån där jag hade velat komma på själv, men någon annan hann före.

Nu drar det ihop sig till seriebattle i Huvfudstaden. Redan nästa helg ska jag fara dit och tävla live i serieteckning inför publik. Jävlar, vad läskigt! Undrar varför jag utsätter mig för något sådant... Jo, det vet jag; jag hörde en liten röst viska i mitt huvud, att "Det törs jag ju inte", och det avgjorde saken. För det är klart jag törs! Och sedan verkar det ju rätt kul också. Det var så länge sedan jag fick möjlighet att träffa mina trevliga kollegor. Konkurrensen kommer vara stenhård, det är ett som är säkert. Kom och heja på mig, så lovar jag att bjuda på snask!
Gå gärna in på:

http://www.seriebattle.se

Något Lars Lerin målat?

-Nej, Oxelösund i snöstorm




"Det är då som det stooora veeeemodet ruuuullar in
och från haaavet blååser en iiiisande råååkall vind"


I say no more.

Liten hund söker husse

Den här lilla krabaten heter Lisa och är bara tre månader. Att hon är äckligt söt behöver jag knappast skriva, det ser ni ju ändå. Och vet ni vad, hon söker en snäll matte och husse! Hör av er till mig om ni vill köpa världens gladaste, mest keliga valp!

Det blev en skön hundpromenad idag också med min väninna och hennes lilla hundflock. Det är tur att de har små reflexvästar på sig, för de är mer eller mindre vita allihop, och omöjliga att se när de rusar iväg i snön. Söta små rackare är de. (Förutom när en av de små liven käkade upp en stor klutt bajs av okänt urprung, för att sedan slicka mig i ansiktet. Det var mindre gulligt. Men allt är förlåtet, Dessie!)
Innan dess hann jag med en intervju för Oxelösunds tidning. Fick träffa två trevliga pôjker från lokalbladet, och det blev en mysig fika. Hoppas jag svarade klokt och belevat på frågorna. Inte alltid så lätt när man har käften full av semla. Sedan har jag den där eviga tvångstanken att jag ska ha något gult i näsan... Ni som hängt med ett tag i min blogg, vet vad jag pratar om. Men jag hanterar det helt enkelt genom att fråga rätt ut hur det ser ut på näsfronten, när någon stackare ska försöka fånga mig på kort. Hittils har jag aldrig haft någon snorkråka, men man vet ju aldrig. Det vore ju mindre smickrande för mig, och inte särskilt aptitligt för läsarna att se mitt nylle fullt av snor, samt en halväten semla över ett helt uppslag. Nä, nu får jag ge mig att prata om snor.
Intervjun gick bra i alla fall.
Sedan en tur till vårdcentralen. Jag måste ha uppträtt mystiskt och avvikande då jag smygfotade hyllan med broschyrer, för en i personalen kom och spände ögonen i mig där jag satt i väntrummet en stund senare. "Väntar du på någon?" Jag: "Öh, jaa?" Damen: "Jaha, VEM om jag får fråga?" Hon verkade dock nöja sig med mitt svar och lät mig sitta kvar även om hon fortfarande såg skeptisk ut. Jag kommer alltid på efteråt vad jag ska säga, då kan jag i sinnet leverera dräpande kommentarer, såsom. "Nej, jag bara sitter här och hänger därför att det är så mysigt. Särskilt charmigt med kissfläcken därborta på det slitna linoleumgolvet! Åh! Det luktar så gott på vårdcentralen. Riktigt hemtrevligt!" Undrar om det verkligen finns folk som häckar på VC utan ärende? Kanske är det ett vanligt problem för dom. Det där måste jag forska i!

Nä, nu ska jag äntligen sätta mig och försvinna in i en ljudbok, och färglägga en god stund. Kanske blir det lite idékläckning frampå småtimmarna också. Det är då jag tänker bäst. Jag har en hel spellista redo på Spotify, sprängfylld med fulmusik som främjar idéfödandet. Gu´kväll kära läsare!

Livet är fullt av möjligheter.

Måste jag välja en grej? Jag vill ha ALLT!

Lite Bellman och nostalgimusik

Si god afton och god kväll, min utvaldaste vän! Huru lever nu världen med dig?
För att citera käre Bellman (läs:för att jag ska verka lite intellektuell. Hoppas det lyckades)
Med mig lever den om rätt rejält, tycker jag. Jag är tillbaka på banan igen. Yey!!!! Eftersom "lagom" inte existerar i min vokabulär, drar jag på i 180 så fort jag mår bra. Kanske inte så klokt, men ganska härligt. Alltså har det blivit en hel del jobb idag, bl a jobbar jag med serier till Gävle Kommun, och deras musikevent "Sommarkvällar". Ska skissa fram ett förslag till en andra stripp, och hoppas den blir godkänd, så att jag kan sätta igång att "rita fint". Har även skickat en massa bilder till Göteborgs stadsbibliotek, där jag ska föreläsa under Serieveckan i mars, och samtidigt delta i en utställning (blir bilder ur Om någon vrålar i skogen). Har ni vägarna förbi Götet, vore det kul om ni dök upp! Blir säkert en hel massa skoj under den veckan.
Så ska jag bli klar med gråskalorna på de sista stripparna till Helsingin Sanomat, samt rita lite på barnboken. Och just det, fynda billiga flygbiljetter till Finland. Alltmedan jag lyssnar på nostalgimusik från nittiotalet och sörjer min förlorade ungdom, då jag snart blir en 31-årig tant. Phu!
Men först, ingenting får komma i vägen för veckans heliga tevetimme; Det okända. Hoppas det är riktigt läskiga och jävliga spöken den här gången, det är så tråkigt när det visar sig vara någon snäll liten släkting, som bara ville säga att de finns där. Nä, ge mig läskiga spöken, såna där små mylingar med lysande röda ögon till exempel.

För er som hellre vill komma till Oxelösund än Göteborg för att höra mig prata, kommer här en inbjudan (klicka på den, så blir den läsbar). Hoppas riktigt mycket folk dyker upp. Jag är så glad att jag får möjlighet att prata om min bok, och nå ut till så många bra personer.
Nä, nu måste jag rusa till teven!
Får väl avsluta med lite Bellman, för helhetens skull: "Jag har ett förnöjsamt sinn, det är rikedomen min, det är bättre än penningar och gull".