Generositeten själv

Äsch! Julen är ju givmildhetens tid, och eftersom jag är generositeten själv så här års, tänker jag inte begränsa mina julpyssel enbart till fansidan på Facebook (Biller). Så här får ni ett extra juligt Billerpyssel att knåpa med! Vassegoa!

Skriv ut, fäst eventuellt på lite styvare papper, klipp ut och vik över ett snöre och häng upp där du vill ha det som finast!

Löper

Gör ni era egna julklappar? Det finns de som tycker att det är ett tecken på snålhet att inte köpa saker att ge bort. Jag tycker tvärtom. Det är väl jättefint att ge bort sin tid och tankeverksamhet till någon. Förresten är inte alltid materialet till mitt "pyssel" gratis. Nu tillverkar jag ju inte bara egna julklappar, jag köper förstås också när andan faller på (ha ha, såg i sista stund, att jag skrivit "jag löper också när andan faller på"! Hann ändra det som tur var. Såg framför mig hur jag kråmade runt och jamade i vinternatten: Beaaaoouw BEAAAAOUW).

Ljuslyktor har det bland annat blivit i år i Billerverkstaden, med konstiga siluetter på. Bara för att jag hade lust. Vi får se vem av mina stackars vänner som får just dessa. Hoppas hen blir glad i alla fall, att jag inte bara köpt ett presentkit tvålar på Åhlens. 

Läkning

Jag pratade med en vän och kollega igår, som läst min senaste serie i Galago. Han tyckte den var fin och hemsk, och särskilt hemskt var det tydligen för att om man har läst min självbiografi Om någon vrålar i skogen, så hade man kanske hoppats, att det skulle räcka med elände för mig (vilket ju var gulligt av honom). Och det kan man ju hålla med om på sätt och vis. Just denna serien som vi pratade om, handlar om när jag levde i ett destruktivt förhållande och blev misshandlad psykiskt. Allt hänger ihop. Och så länge man inte bearbetar sitt skräp, blir det lätt en ond kedja av destruktiva saker i livet. När man inte känner att man är värd att ha det bra.
I Om någon vrålar i skogen, är det ett hopp på tio år i slutet, innan epilogen. Det är den där tioårsfasen som jag tänkte berätta om i min nästa bok. Och om ljusningen i mitt liv. För den kom. Jag kallar mig själv lagom lycklig idag. Ser mig själv inte som trasig, eller ett offer. Varje människa har själv ansvar för sitt liv, oavsett vad hen varit med om tidigare. Är det lätt att komma dit? Nej! Är jag på topp och älskar livet jämt? Oh no! Vem gör egentligen det? Men allt som oftast mår jag numera bra. Att lära sig älska sig själv är bannemig svårast av allt, till och med jävligare än att sluta röka (men bara nästan). Att trotsa den lilla elaka rösten i huvudet, och alla ekon av nedsättande kommentarer på livets skolgård, och säga "JO! Du ÄR fin!" till sig själv om och om igen. Du duger! Du förtjänar att ha ett bra liv."
 Och det är det viktigaste man kan göra. Det har varit nyckeln till min läkning.
Och läkning är något jag skulle vilja ge till alla i julklapp.

Tillskott i kassan

Nu är det jul här i vårt hus. Eller bättre upp: advent! Tycker att själva julen ofta blir ett antiklimax, föredrar väntan på den, och att gå runt och sniffa på hyacinter i vinterkvällen. I år har jag gått all in, och till och med torkat äpplen och apelsiner, samt hängt upp en apelsin med nejlikor i! Så här luktar verkligen jul i varje vrå. Utom på dass, men det har ju sina naturliga förklaringar. Där står dock en liten, liten tomte inne, för att kompensera upp mysfaktorn.

Vill man ha extra julstämning en vinterdag i Göteborg, kan jag rekommendera en stillsam promenad i Haga. Där hittade jag både tomten...

 ...Och bocken...

....Och en gris?

Och nu ska jag lyssna på Bing Crosby och leta stipendier. Tomten, jag vill ha ett tillskott i kassan!

Dagens känsla:

Hej!

Idag blir jag 33 år och nio månader. Grattis till  mig. Jag kan även förtälja, att jag denna 3 december, har en begynnande migrän, samt att jag ännu inte borstat tänderna fastän klockan snart är ett. Så nu vet ni det.

Migränen beror med all säkerhet på att jag suttit med fakturor. Ekonomi har den effekten på mig. Hej Treo!

Annars är det rätt bra denna snöiga dag. Det är trivsamt att sitta och titta ut över ett vitt Göteborg. Hej mitt vinterland!
Hur är det med er och julstämningen? Min är på topp måste jag säga. Och ändå är det flera veckor kvar till julafton. Hurra! Och hej tomtegubbar!

Vet ni!! Advent!

Vet ni!! Klackning! Stod det på en  handtextad skylt utanför en butik vid Möllevångstorget. Senare (jag bodde i Malmö i ca nio år) utvecklades det till "Vet ni! Nycklar!" osv. Man blev glad av dom.
Nåväl. När jag satt i Seriestudion, gjorde jag en egen skylt: "Vet ni!! Serier" som vi hade i fönstret.
Än så länge har jag inte hittat något motsvarande i Göteborg. Å andra sidan har vi ju Ejdermannen, och Avenynmannen.

Idag är det första advent, och ni som följer och gillar Biller på Facebook, kan ta del av mitt lilla adventsjippo där, med små filmklipp, serier, pyssel och annat bisarrt och juligt. Gilla Biller här vet jag!