Tåvickerier och trudelutter

Det här fnissar jag åt idag:

Sköna maj välkommen till vår blygd...eh bygd igeeeeeen! Typ. Ja jag sitter här och sjunger för mig själv. Och vickar på tårna, en indikation på att jag mår bra. Men uj vad det är svårt att disciplinera sig och sitta inne och jobba när man har ett s.k "fritt yrke". Vissa delar i arbetet kan jag ju utföra i det fria, men när jag måste använda dator och wakom board är det smidigast att lydigt sitta hemma. Önskar att jag hade en riktigt bra ljudbok, enklare att sitta still då, men jag är så jäkla kräsen att ingenting faller mig på läppen på bibblans hemsida. De böcker jag vill höra finns inte. Försöker övertala maken att spela in en till mig, han har så vacker röst. Helst Kvartetten som sprängdes, med olika röster för de olika karaktärerna givetvis. Men han hävdar bestämt att han inte kan få till rätt västgötska på "Hallå Eugen, sill-gra-täng!". Inser här att man nog måste ha läst boken för att ha en aning om vad jag snackar om och fnissa igenkännande. Så alla ni som ännu inte gjort det: släng Janne G, Håkan Tråk-Nesser och torftige Mankell och plöj denna svenska klassiker av Birger Sjöberg i sommar!

Apropå böcker, så är den danska översättningen av Om någon vrålar i skogen klar nu från förlaget. Återstår "bara" för mig att texta allt på danska. Den får en fin titel: "I skovens dype, stille ro". Den är jag helnöjd med. Tydligen en namnet på en sång som många danskar känner till.

Alltså; här måste införskaffas en massiv arsenal ljudböcker, pronto! För när jag textar behöver jag mitt ljusbord och det är för åbäkigt att släpa med sig ut i vårsolen.

Coool

Okej, hatten var kanske ingen hit, men de här nya solbrillorna är jäkligt snajsiga om jag får säga det själv! Ser ut som en galen fluga från femtiotalet, en cooooool insekt. Jepp, nu kan sommaren komma, jag är redo.

Snart är det dags för SPX i Stockholm igen, den årliga seriemässan. Då ska jag dra dit och träffa vänner och kollegor. Sköj sköj! Och lite längre fram vankas det seriemässa i Karlstad också. Det händer grejer på våren för oss serietecknare minsann.

Idag har jag hunnit med en hel del; jobbat en massa, mest med nya barnboken, men också varit inne i stan och tränat, samt gått på hälsokontroll. Underligt nog var jag inte trött när jag kom hem på kvällskvisten, hade så mycket spring i benen att det blev en promenad också. Och nu sitter jag är, så där gosigt trött som man blir av att ha rört på sig. Strax dags att krypa till kojs. Det blir en tiiiidig morgon i morgon, ska in och ta blodprov på sjukan i ottan. Hoppas de slipper sticka mig hundraarton gånger. Mina armar brukar se ut som en gammal heroinists när de är klara med mig.

På eftermiddagen ska jag fika med min 83-åriga väninna, världens coolaste dam.

Så nu återstår bara att borsta sina serietecknartänder, ta av solbrillorna och lägga sig under svala lakan.

Natti natt!

Byfåne-svamp

Idag har jag blivit med hatt. Jag får så konstiga idéer ibland, som nu, att jag säkert skulle bli alldeles vansinnigt snajsig i huvudbonad. Alltså beställde jag en fin på nätet. Fick hem den idag. Men fransyskors huvuden måtte vara ovanligt små, för denna LaRedoute-skapelse sitter åt som fan och får mig mest ut som en trattkantarell. Jag som skulle vara så cool och glida runt i Ockle i min panamahatt i sommar. Kanske jag glider lite ändå, med hatt, och låtsas att jag ser snajsig ut. Självsuggestion typ. Till slut tror jag på det så mycket att mitt huvud krymper (eller hatten växer, vilket nu är att föredra) och jag BLIR snygg i hatt.

Tills dess ser jag mest ut som en byfåne/luffare/mafioso/ svamp.

Håll till godo, I give you: the village idiot!

Första fyllan

kaffe dricker jag däremot mycket av...

Tjolahopp! Fasen vilken härlig dag det varit! Här i Sörmland är det nästan sommar. Hoppas det håller i sig till Valborg, annars blir det synd om alla fjortisar. Inte kul att få sin första fylla i ösregn. I Nyköping är det tydligen tradition för kidsen att ragla omkring på vallarna runt slottet. Förenat med livsfara, tycker jag, för det är branta slottsvallar och fulla fjortisar har en tendens att vingla rätt mycket, särskilt när de har högklackat.

Själv var jag en väldigt ordentlig tonåring, satt hellre hemma med mamma och glodde på teve. Min första, rätt oskyldiga fylla fick jag först när jag var 17-18 nånting. Det skulle dröja tills jag blev vuxen och flyttade hemifrån innan jag tog igen min förlorade, stillsamma och nyktra ungdom. Och nu lever jag lugnt och skötsamt igen. Ett glas vin en gång i månaden, typ, mer tål jag inte. Jag har blivit så vansinnigt gammal och tråkig att jag somnar av två glas rött. Party party liksom. Neej, jag ångrar inte att jag höll mig lugn i tonåren. Hur kul kan det egentligen vara att supa sig redlös när osäkerhetshormonerna rusar runt i kroppen? Att kräkas och vakna upp bakis, när det räcker så gott att bara ta sig igenom en dag på högstadiet helskinnad. Stackars ungar! Inte ska ni ragla runt på vallarna! Kom hem till mig och håll mig sällskap sovande i soffan i stället. Det är mycket lugnare och tryggare så.

Att hata samhället

Man kan till exempel hata Örkelljunga:

Hej på er! Hoppas påsken varit angenäm! Återuppstånden är Jesus och äggen är snart uppätna. Bara en sketen helgdag kvar. Skönt! Jag som alltid jobbar tycker det är irriterande när resten av samhället stänger ner för ledighet.

Apropå samhälle, har funderat en del på det där när folk (mest grovt kriminella med skador i frontalloben) säger att de hatar "samhället". Då undrar jag i mitt stilla sinne: Vilket samhälle? Är det kanske Gnesta? Örkelljunga? Molkom? Eller varför inte Svedala, det är ju en riktig håla. Kan de inte vara lite mer specifika? För övrigt har ju varje samhälle, om än så litet och dött, sin charm. De kanske borde tänka på det innan de uttalar sig nedsättande om dessa orter.

Just a thought.

Kolla in vad snajsigt!

En japansk läsare har upptäckt och översatt några av mina serier. Visst ser det coolt ut!

translated by Harukichi

http://www.togenojizo.com

Nyskördade Billrar