Ju mer vi är tillsammans

Vi är lite som en familj i Serieateljén. 

Hej fina ni! Ursäkta ett litet blogguppehåll! Jag har varit i Stockholm i dagarna fyra och seriemässat. Men nu är jag hemma på Hisingen igen, vid ritbordet.

Det har varit kul, slitigt och så där härligt instängt som det bara blir på seriemässor, och det är skönt att vara hemma i mysbyxorna igen.
Särskilt trevligt har det varit att hänga med nya och gamla vänner. Är himla glad att jag träffat gänget i Serieateljén! Vi ägnade hemresan åt att sitta och snattra samt rita mer eller mindre rumsrena tramsbilder i bistron. Aldrig har en tågresa gått snabbare.

Maken är och blir avtackad på sitt förra jobb, så jag är gräsänka ikväll. Hoppas taxichauffören gillade min kvällsmat. Jag glömde den i hans bil. Jodåsåatt. Bara för att jag är bortskämd med att få lyxmat lagad till mig av välrdens bästa kock härhemma. Men men, chaffisen får gärna hugga in på mig torftiga färdigmatslåda om han vill. Själv tar jag en nattamacka och kikar lite på webteve innan läggdags.
Natti natt!

Jä jä jää

Men dessa pojkar gick det inte så bra för då det begav sig...

Come on and boom-boom

Alltså, jag ÄLSKAR Rysslands bidrag till Eurovision! Måtte de komma tvåa (vi ska ju vinna såklart)! Sötaste tanterna i stan. Mer halmskor i tävlingen!

Om du har vägarna förbi Kulturhuset i helgen...

... Så står jag där och kränger Biller-smycken! Det blir örhängen, broscher, ringar, nyckelringar och halsband i sann fulpysselanda. Be there or be skuääär! Man kan såklart få tag på mina böcker också, och så har jag och min agent gjort schyssta vykort och klistermärken till försäljning.

Inte var dag det är seriefestival i Stockholm. Närmare bestämt; en gång om året. Välkommen!

Bara gunatt

Herrrrrrrrrrrrrregud! Som Ranelid sa.

Jag är SÅ trött! Till råga på allt, verkar det som om maken och jag dragit på oss något virus. Han ligger däckad stackarn, och jag känner mig lite influensig... Måtte det gå över innan torsdag, för då ska jag ju åka till Stockholm. Jag får passa på att ta det riktigt lugnt nu. Måste bara få ihop ett gäng strippar och lite annat innan jag sticker.

Jag har haft finbesök i helgen, av min vän Malin. Vi har strosat runt på stan, ätit gott och snattrat en massa. Och så har jag gått runt och sagt "The other girls must be crazy if they think they' gonna beat ME: Honey Boo-boo-child!" för så säger den här lilla damen och det har jag fått på hjärnan. Det är ju hemskt hela fenomenet med skönhetstävlingar för barn, men jag kan inte låta bli att älska denna lilla kavata dam mitt i eländet.

Nej, go' vänner, nu måste jag lägga mig och vila mitt virus. Ryggen värker nåt infernaliskt och bihålorna gnisslar.

Så med tanke på smittorisken blir det ingen pöss ikväll. Bara gunatt!

Den som läser får se.

Vilken trevlig dag det blev! Första delen spenderade jag med Helena och vi fick mycket gjort och pratat. Jag har även varit hos en både bra, billig och trevlig frisör (me like!), tränat en stund, hunnit med en hel del jobb och ätit en delikat middag med maken. Nu är jag trött.

Men efter en liten paus i tevesoffan, tänkte jag putsa på det sista på min nya bok. Måste även lyssna klart på En dåres försvarstal innan det är dags för samtal kring boken på seriefestivalen. Det är svårt, för jag blir alldeles vansinnig på karln och måste ideligen ta pauser i läsandet. Jag tycker han är rätt dum, i alla fall i första halvan av boken. Får se om han bättrar sig till andra. Kanske herr Strindberg plötsligt bestämmer sig för att bli feminist, sluta vara självupptagen och kastar av sig offerkoftan.

Den som läser får se.

Så drömmer jag trevliga drömmar i stället

En gammal goding, ett av motiven jag ska trycka upp på vykort och dekaler till SIS.

Hur är man funtad när man går igenom hela dagen som en zombie, men är pigg som en mört NU?? Inte normalt i alla fall. Och jag som tänkte gå och lägga mig tidigt eftersom jag ska upp i ottan och träffa min vän Helena (vi ska prata ihop oss om det här seminariet).

Och inte blir jag väl sömnigare av att kika på Nyheterna om en stund. Blir så upprörd över Den där vars namn inte förtjänar att nämnas, han i Norge! Rättegången borde ske innanför stängda dörrar tycker jag, all denna uppmärksamhet är precis vad Den vidrige vill ha, de ger honom en arena att glänsa på med all sin ondska. Därför tänker jag blunda när han kommer i bild. Han har verkligen inte gjort sig förtjänt av att fastna på min näthinna. Eller att höras. Rättvisa ska skipas men det ska fasen inte vara på hans villkor!

En massa kärlek till överlevande och anhöriga i vårt grannland!

Får nog bli en stund med Inför Eurovision Song Contest innan det är dags att sova, så drömmer jag trevliga drömmar i stället. En smäktande balkanballad gör att man glömmer all världens ondska