Livet från den mörka sidan

Nejdå, det här ska inte bli ett ångest-inlägg, låt er inte luras av rubriken. Men idag känner jag att jag vill skriva av mig lite om det där med att ta illa vid sig av saker. Jag är expert på det. Och måste hela tiden jobba för att LYSSNA och ta till mig positiva saker som händer och bra respons jag får. Känns som det är något jag får jobba med varje dag resten av livet, även om det har blivit bättre med åren.
Jag är tillbaka från Bokmässan nu. Den "mörkerseende" delen av mig kände mig hjärtligt misslyckad och usel eftersom det knappt kom någon till mina signeringar. Att jag sedan fick höra att en tidning vill plocka bort min serie gjorde inte saken bättre. Det är så jäkla lätt att sätta likhetstecken mellan det man skapar och den man är. Och gör man det gör det ju så jäkla ont att bli refuserad eller få en halvtaskig kommentar. Mina serier är ju mina barn!! En bit av mitthjärta- De är ju jag.
Nåväl. Det lite mer "ljuskänsliga" delen av mig kan ändå summera Bokmässan såhär:

Jag har ett jättebra förlag som tror på mig, och som, trots kristider satsat på att ge ut ännu en bok med mig.
Det är inte alla som över huvud taget får chansen att ha en signering på Bokmässan.
Trots allt så kom det ju några och ville ha min signatur, och DOM är jag glad och tacksam över.
Det kom fram folk och sa snälla saker.
Jag har känt väldigt stöd från mina kollegor, min agent, mina förläggare och mina redaktörer.
Tydligen hade alla dåliga signeringar i år.
Jag gjorde mitt bästa i år, trots att jag var krasslig. Alltså är jag inte så pjåkig ändå.

Så, nu gäller det bara att inte låta de mörka funderingarna få grogrund, utan att tvinga sig att hålla fast vid de gladare. Och kanske försöka sudda ut det där likhetstecknet. Wish me luck!