Gott nytt år!

För ett år sedan

Nu. Nya brillor och så...

Jag har aldrig gillat nyår. Det känns så ödesmättat, och jag tycker inte om att följa normen om hur och när man ska ha fest. Så jag sitter här och trivs vid ritbordet, utan skumpa. Jag vill själv bestämma när jag ska fira. Och jag tänker inte summera det gångna året, eller lova något inför det nya. Jag har gjort en jäkla resa, det är då ett som är sant, gått ner en hel del i vikt, börjat ett hälsosamt liv, fått Urhunden, ja en massa skitbra saker har hänt, och jag är glad och nöjd. Men till er som firar ikväll med eller utan raketer och bubbel, vill jag önska:

Ett riktigt gott nytt år!

Dagens fråga: Föds man ond?

Mitt svar: Kanske, kanske inte...

En sak är dock säker, jag är så innerligt trött på all glättig reklam!! Enda sättet att få ur mig min frustration är att göra min egen anti-variant.

May the force be with you

The secret sign...

Jag hoppas ni inte fått slut på papper efter gårdagens idoga antecknande, för här kommer ett inlägg till från en härlig men händelselös dag.

Dagen har innehållit: Flyttfix, en massa kul jobb, så en stunds träning på det. Och den obligatoriska slummerstunden framför eländet på nyheterna. Inga sensationer, bara en helt ok dag.

Så har jag lyssnat på the Secret för andra gången. Den är rätt amerikansk, med rejäl jänkar- retorik (ni vet där man med myndig stämma kör med upprepningsmetoden för att liksom "proofa sin point"; "Do I believe in the secret? You bet! Do I believe in the secret's amazing ways to change ones life? With a hundred percent certenty, YES! Do I believe that the Secret can and WILL make you whole if you let it? Absolutely!" Och så vidare.). Det är då man som mellanmjölkssvensk lätt känner sig besvärad och börjar prata om vilket väder man har fått.

Och jag får ganska mycket prestationsångest (så som jag får av alla självhjälpsböcker, och jag har gett mig på många i min dar), eftersom jag inser hur infernaliskt fel och negativt jag tänker 99,9 % av min vakna tid, men jag tror att grundtanken är korrekt; Att attraktionskraften fungerar, det man attraherar in genom sina tankar får man. Mer eller mindre. Vad jag har lite svårt att köpa är idén att ALLT beror på ens rätta eller felande tankar, även folkmord och att små barn utsätts för övergrepp. Skulle de då ha attraherat in det i sina arma liv? Njae... Men, som sagt, grundtanken är god.

Så nu väntar jag bara på alla miljoner kronor jag ska attrahera in. Tänker köpa en ny traktor till min styvfar, en John Deere förstås, en schysst lya i London till mig och maken, en liten stuga i skogen till morsan, en fräsig bil till Greger när hon är färdig med körkortet, en fin sekelskifteslägenhet i Haga, med stuckatur och höga fönster. Ja, det är ingen ände på vad jag kan fantisera ihop. Och enligt boken är det just så man ska göra. Jag lovar återkomma med resultaten.

Fast det är klart, när jag blir miljonär, är det ju säkrast att inget berätta för nån, för jag har hört att man får så otrevliga tiggarbrev då. Men ser ni min styvfar komma körande i en sprillans ny, grön traktor, då vet ni...

May the force be with you!

Anteckna flitigt!

Vad kan jag säga om den gångna dagen? Tja, den har väl inte varit särskilt omvälvande, rätt händelselös. Men ganska trevlig. Jag har ägnat den åt intensivt arbete, en rask promenad, och lite hemma-pul. Vissa dagar räcker det. Och så har jag varit totalt osocial (förutom en pratstund med maken vid middagsbordet) och ibland är det så skönt. Att bara skrota runt i sina egna tankar, arbeta ostörd och fokuserad. Rensa skallen med en promenad. Jag gillar såna dagar som omväxling. Det är mycket som far runt huvudet så här, en månad innan flytten. Saker som ska ordnas innan och efter, högt som lågt. Det tar tid och kraft. Men tack vare noga planering i min nya filofax, har jag lyckats spalta upp det så vi tar lite dag för dag, min Käre och jag.

Jag har nästan slutat med nikotinläkemedel nu. Har kört med både munspray och plåster. Men den där jäkla sprayen är ju så rackarns dyr, att snåljåpen i mig tycker det får vara nog med den nu; 260 spänn för lite nikotin, liksom!

Jo en rolig sak har ju hänt idag! Jag har vunnit en fin plåtburk från femtiotalet på Tradera. Totalt onödig, men ack så vacker, att förgylla vardagen med. Har en burkfetisch. Kan aldrig få nog, helst ska de ha ett antal år på nacken och ha innehållit något hemtrevligt i sina glansdagar, såsom kaffe eller småkakor. Den som nu är min har varit hem åt choklad. Det kan ju inte bli bättre!

Så! nu kan Intresseklubben lägga ner sina anteckningsblock för ikväll.

Bara en sak till:

Pöss!

Sån där vardagslycka, ni vet

En del dagar skissar jag kameler. Ett gött jobb jag har. Den här är till utställningen Salt.

Jag är nog sämst i världen på att vara ledig. Ändå försöker jag då och då. Det tar inte många timmar innan det börjar krypa i kroppen av rastlöshet och småirritation. Avundas dom som kan ligga på sofflocket med ro i själen längre stunder. Men skam den som ger sig. Jag har visserligen jobbat en del idag, för att inte bli helt bananas. Sen klagar jag när det är för mycket att göra. Aldrig är man helt nöjd. Jo när jag får pyssla och greja i lagom takt och känna den där sköna tillfredsställelsen man får när man skapat nåt bra. Så lite motion på det.

Men ikväll är ändå lite festlig, för vi firar makens födelsedag. Hipp hipp hurra för världens bästa präst! Stackarn får själv stå och slava i köket, för det fanns inga schyssta restauranger öppna i Nyköping, och det jag kan åstadkomma i matväg duger inte som födelsedagsföda. Så det blir en lugn hemmakväll, med god mat, och så hyr vi en film i teven på det. Sån där vardagslycka, ni vet.

God fortsättning

Har skissat en hel del idag. Detta ska bli en barnserie till tidningen Tivoli, om en liten tjej som har ett spöke som kompis.

Midnatt råder, tyst det är i huset. Fast utanför viner vinder så det knakar i knutarna. Ganska mysigt att sitta uppe och nattuggla då. Jag kommer sakna vårt sovloft när vi flyttar. Visserligen får jag ett nytt, stort arbetsrum och behöver inte sova där jag arbetar. Men det är så hemtrevligt här under sängen, med min Käre snusande ovanför. Jag kommer sakna mycket annat, förstås. Det kommer över mig då och då, och jag blir sentimental över det mesta. Bara en månad kvar nu...

Julen har varit fin (och ännu är det ju inte över). Jag har verkligen njutit, av god mat, avkoppling och sliskiga amerikanska julfilmer på teve. Så lite midnattsmässa på det, med världens bästa präst (gissa vem!), där jag pinsamt nog fick kämpa mot paltkoman för att hålla mig vaken. Men när de klämde i med O, helga natt, så att taket höll på att lyfta, då piggnade jag på mig rejält, och fick en tår i ögat, för se den låten är något av det vackraste jag vet.

Idag var det rätt skönt att börja köra med min vanliga GI-kost igen, och ta en hurtpromenad. Jag har också invigt hantlarna jag köpte till mig själv i julklapp, så nu känner jag riktigt hur bicepsen pumpar när jag skriver. Typ. Nädå, men jag gillar att lyfta skrot. Det är ett bra sätt att rensa skallen och få ur sig lite aggressioner.

Nu ska jag kläcka idéer, och sedan kika lite på mysiga Astrid Lindgren-snuttar på YouTube.

God fortsättning alla tomtenissar!

Sedan tar jag helg

Har precis haft ett långt, givande samtal med Greger. Hon får mig alltid på gott humör. Vi har tramsat, gnällt om högt och lågt, förfärats över saker och pratat om lite av varje. Jag har även förtärt två pepparkakor, och fick en rejäl sockerchock, ovan vid allt som inte är GI, som jag är. Efter det tuschade jag som en duracellkanin i nån timme. Nu har det lugnat ner sig. Jävla gift det där, sockret!

Maken stökar runt i köket, det rullas köttbullar och fixas revbensspjäll inför morgondagen. Ja, nu är det fanimej jul, hörrni! Har ni det bra? Dricker ni julmust och myser? Och kramar era nära och kära lite extra? Hoppas i alla fall att er jul inte blir som den i den gräsliga Triss-reklamen; den där med Kafka-stämning ni vet. Där farmor säger, likt en sömngångare från Helvetet "Vad bra, då kan vi ta en paus då!" varpå farfar stämmer upp i ett vansinnesskratt och hon spelar en psyksjuk trudelutt på dragspelet.

Själv tänker jag bara ta det lugnt, äta gott, glo på teve, och kanske gå på makens midnattsmässa och skråla lite julpsalmer.

Men först: dags att gå ner till de enorma spindlarna i tvättstugan och greja med det sista.

Sedan tar jag helg.

God jul på er allesammans!!

Sovmorgon

Hutter och brr! Jag känner mig frusen och lite småförkyld ikväll. Bäst att kurera sig så det inte bryter ut något oönskat lagom till jul!

Det har varit en bra dag. Jag har hunnit med att träna, luncha med en kompis, fika hos en annan (bästa Caroline), ätit en delikat middag med min Käre, och jobbat en hel del. Nu sitter jag och lyssnar i SR Minnens podradioarkiv. Där kan man fastna rejält. Och i morgon är det sovmorgon! Gött!! Då kan jag alltså med gott samvete lägga mig en stund och "vila ögonen" i tevesoffan.

Pöss!

Dagens i-landsincident

Vassego: Årets Biller-julkort.

Någon somnade innan bloggdags igår. Det kan ha varit jag, men i så fall skulle jag aldrig erkänna det.

Jag är nyss utkommen från duschen. Och fastän jag inte har badat, utan bara duschat, så luktar jag gott om hela kroppen. Lite blodig är jag också. Köpte en julklapp till mig själv idag; En lyxig ekologisk bodylotion med rosdoft från Weleda, i tjusig glasflaska. Men glasflaskor, hårt klinkergolv och hala, våta händer är ingen bra kombo. Så det vart ett brak, ett klirr och en enda sörja av glasbitar och dyr bodylotion på golvet. Plus en massa små splitter i mina ben. Turligt nog hade jag redan hunnit smörja min arma lekamen. Nåväl. Det finns de som ingen lotion har, eller mat för dagen. Eller rent vatten att duscha i. Små stackare som blir sjuka och dör i onödan.

Då är det ju himla snajsigt att man på lite olika ställen kan köpa ett fint gåvobevis att ge bort, som visar givaren att en massa barn får vätskeersättning. Det är Unicef som kommit på denna fina idé. Kika här, vet jag!

Från det ena till det andra; jag har bestämt mig för att ta platsen i Serieateljén. Det ska bli skoj. Till att börja med, kommer jag jobba mycket hemifrån, så slipper jag stressa med långa resvägar varje dag. Men bara att ha någonstans att gå utanför hemmets fyra, är trevligt, man behöver lite miljöombyte. Lite roligt avbrott i serietecknarvardagen kommer det också bli i vår, då jag och kloka Helena Wannberg drar igång vår föreläsningsturné på allvar. Vi börjar i Västsverige, men reser dit intresse finns. Här kan du läsa om vår verksamhet.

Nu ska jag skissa en serie till Nya Wermlandstidningen. Den går i tryck på Annandagen, så det får bestämt bli en Biller med jultema.

Pöss å ajöss!

Det tål att kluras på

En bild från julbaket anno 2009. I år blir det inga pepparkukar, för jag har mognat något alldeles enromt (och gift mig med en präst icke att förglömma!), så jag bakar bara fina hjärtan och bockar.

Ikväll känner jag mig helt klubbad. Har gått och småhuttrat i för tunn jacka på stan, och tränat, samt jobbat lite för mycket i helgen. Så det är väl därför. Funderar på att ta en ledig kväll och bara pyssla. Det lockar onekligen. Jag ser ett tydligt samband mellan mitt pysselberoende och mitt rökstopp. Då är ju pyssel något mer hälsosamt (om man inte sätter i sig allt man lagar till i julgodis-och kakväg förstås). Igår kokte jag två satser kola. Bägge blev totalt oätliga, särskilt den sista, och åkte rätt i sopkorgen. Men skam den som ger sig. Jag tror jag har lyckats överlista receptet nu. Så nästa gång är jag säker på att de kommer bli nästan ätliga.

Det har snöat nästan hela dagen, men varit för milt för att det ska lägga sig. Synd, jag gillar när snön lyser upp.

Flytten till Göteborg närmar sig med stormsteg. Jag gläds, samtidigt som det känns alltmer vemodigt att lämna alla fina vänner här. Det får allt bli en hel del resor till Sörmland när vi är göteborgare. Men roligt är det, att vi nu fått bekräftat att trean i Länsmansgården (norra Göteborg) definitivt är vår från och med sista januari. Den har badkar!! Jag ÄLSKAR att bada, men här har vi bara en sketen duschkabin, som det blir rumpmärken på om man böjer sig fram och ska plocka upp tvålen. Oj oj jag kommer bli som ett russin!

Nu ska jag klura lite. På huruvida jag ska vara flitig ikväll eller ge mig hän åt pysslandet (har ju en del pepparkakor att fulgarnera! Och snart kommer min Käre hem med ännu mera köpepepparkaksdeg). Och klura på om jag ska ta platsen i Serieateljén i Göteborg. När det gäller det sistnämnda, så går jag och velar. Å ena sidan är det så goa människor som sitter där, och det är trevligt att ha några att umgås med på arbetstid i sin nya stad. Å andra sidan är det jäkligt långt och bökigt att ta sig dit, och jag trivs så vansinnigt bra att jobba hemifrån. Ja, det tål att kluras på.

Nu hör jag nycklar i dörren! JA! Det är min käre med pepparkaksdegen!

Där var det ena beslutet fattat.

Går omkring här och myser

I år är jag ambassadör!

Kika in här, så kan du läsa mer om Vit jul här!

Sådan jävla julstämning

Nyköpings torg om kvällen

Hej kära vänner! Tror ni inte jag somnade från bloggandet igår? Var helt slut, det är väl den där berömda julstressen som sådana västvärldsmänniskor med livspussel råkar ut för. Insåg idag på gymmet, att jag inte filat fötterna sedan Hyland var på teve ungefär, min kropp är vinterförfallen, med vita, fnasiga ben och mörkt lurv. Bara för att jag prioriterat annat. Men ikväll ska det bannemig bli en rejäl spastund. Har införskaffat ny, ekologisk duschtvål, som luktar smultron. Sedan ska den döda huden döden dö. Varför är det så förbaskat tråkigt att fila fötterna? Men det måste göras. Stackars maken får ju snart rivsår när jag ligger och skrapar fötter mot honom i sängen om natten. Det är inte lätt att vara gift med en torris.

Vet ni, jag har sådan jävla julstämning i år! Det hör inte till vanligheterna. Jag bara går runt och myser och är lycklig över adventsljusstakar, tomtar i 180 och granar. Alla julklappar är införskaffade, de ska bara slås in. Och det lär jag väl hinna innan jul. Jag har också gjort eget julgodis att ge bort till icke ont anande. Det blev riktigt fint om jag får säga det själv. Det är nästan så att jag får något religiöst i blicken och utbrister: Det var då en välsignad jul!

Även om vi inte längre lever i en tid där man firar julen till åminnelse av Jesu födelse.

Det är vad jag gjort ikväll

Hej på er! Nu är jag tillbaka i Ockle, vid min kära dator. Så nu ska det bli bättre bloggande av! Men vad jag har haft det bra i Malmö; känner att jag har laddat mina serietecknarbatterier nåt alldeles kopiöst, med sovmorgnar, kompishäng och långa promenader i ett juligt Malmöööuuue. Det var en utmaning, dock, att vara med rökare. Jag känner ju ingen här som bolmar, men nästan samtliga malmövänner gör det. Det var till att stålsätta sig och klistra på ett extra nikotinplåster. Och nästan lika jävligt var det när Greger köpte hem en påse av det godaste Gud skapat i sin dar; ostbågar. Men jag höll mig till mina GI-nötter och djupandades, så gick det bra.

Direkt när jag kom hem, satte jag mig att rita denna teckning till en utställningskatalog där jag är med. Det är en Strindberg-utställning, och jag och en massa andra tecknare har gjort varsinn tablå. Så fick vi en sida var i katalogen att göra vad vi ville med. Jag skissade ihop ett Strindberg-potpurri. Överst ser ni två bilder ur Fröken Julie, sedan är det de där sparvarna som hoppar runt i rabatterna på Mosebacke precis i inledningen till Röda rummet, och längst ner Ååågust på promenad, arg och jävlig i största allmänhet.

Det är vad jag gjort ikväll. Och nu ska jag färglägga strippar.

Puss å kram!

Den skånska vintern

Godda' godda'! Då var man i Skånelannet igen. Här är trevligt, som vanligt. Förutom snålblåsten som letar sig in under kläderna, och in i märgen. Men så ska det vara när det är vinter i Malmö.

Gregers katter har kräkts på mina kläder i natt, märkte jag när jag skulle ta på mig innan. Godmorgon, typ! Men det är smällar man får ta när man bor hos en kattälskare. Och det är rätt mysigt att få en stunds kattgos när man vaknar. 

Idag ska jag träffa mig kompis Annika. Vi tänkte ta en långpromenad, kanske längs "Ribban" (Ribersborg, stadens playa), och avsluta med en fika. Solen skiner och det artar sig att bli en fin dag. Bäst att pilla i sig lite frukost och rota fram något icke-nedspytt, innan vädret bestämmer sig för att bli dåligt. För, ser ni, det hör också till den skånska vinern.

Mojset på insidan

Ja, jag kanske ska förklara mig lite, ifall det förra inlägget var lite förvirrande. Det var mycket riktigt det billerska blodet uppförstorat på bilden. Jag var nämligen hos en näringsterapeut igår, som stack mig för att kika att allt stod rätt till, och vad man kunde göra för att ändra på saken, skulle det nu vara så att det inte gjorde det. Det visade sig att jag hade en rejäl järnbrist (eller "hjärnbrist" som jag såg att jag antecknat när jag kom hem. Ett samband??), plus b12-brist. Äntligen en förklaring till denna trötthet! Jag ska peta i mig lite tillskott och äta rätt, så löser det sig. Och skippa kaffet, tyckte hon. Men det vet jag inte om jag vill... Vi får se.

Visst är det häftigt och lite läskigt att tänka på, att vi alla har en massa grejs på insidan, som vi bara kan se om det, så att säga, plockas ut, eller röntkas fram. Sånt kan jag fastna i att tänka på när jag inte har något bättre för mig. Och hur fantastiskt det är att allt det där mojset inne i en fungerar och jobbar, utan att vi behöver tänka på det. Jag minns ännu hur glad jag blev över en läkares komplimang när jag gjorde ultraljud på magen. Han sa att jag hade en väldigt fin mjälte. Det ni! En fin mjälte! Jag ångrar till denna dag att jag inte bad att få en utskrift på ultraljudet. Men jag hade en känsla av att endast blivande föräldrar brukade få sånt efter ett besök. En fin mjälte är mycket coolare än en bebis.

Nu ska jag sluta tänka på mojset på insidan. Måste fokusera på en sista jobbspurt, samt packning, innan malmöresan i morgon.

Häj

Det här är en extremt nära och självutlämnande blogg

Så vassego, mina blodkroppar i förstoring!

Där kan Kissie och alla andra navelskådare slänga sig i väggen.

Muppigt

Dagens status: trött, men nöjd. Har en underlig smak i munnen; smakar svettigt gym blandat med kinamat. Dagens glädjeämne: Vi har fått förstahandskontrakt på en lägenhet! Hurra! Hurra! Hurra! Dagens magkatarr: jobbstress. Dagens motto: En sak i taget och var sak på sin plats, alt. Det löser sig sa kärringen och sket i vasken.

Nu ska jag raskt kasta mig över lite skissarbete. Passar på att tipsa om den perfekta julkalendern om man gillar mupparna. Vi är ett gäng tecknare som tolkar/hyllar de lurviga fugurerna varje dag fram tills jul. Min kommer den 12:e, men så länge kan jag ju inte hålla mig. Håll till godo med damen ovan. Och kika in här så får du se på kalendern!

Pöss!

Underliga erbjudanden

Hallå eller! Måste öva mig på Göteborgskan ju. Men det kan jag lova er, jag kommer aldrig börja dra ordvitsar! Eller gilla På spåret (med gamla uppsättningen programledare). Däremot tror jag att jag kommer trivas i Göteborg. Och jag har fått erbjudande om en plats i helmysiga Serieateljén.

Det har ringt några på annonsen jag satte in i GP. Varav ett erbjudande i alla fall var liiite intressant (lägenhet som varit kontor, i industriområde i Mölndal...). Och två knepgökar med underliga erbjudanden har hört av sig. Så vi fortsätter leta lya.

Nu ska jag jobba lite med Lovisa Ståhls musikvideo. Jag har så dåligt samvete, det har varit så mycket sista tiden, att jag inte hunnit med att pula med den. Men nu så. Så tänkte jag pyssla färdigt lite julklappar till mina malmövänner. Jag far söderut på fredag. Allt till tonerna av Bing Crosbys White Christmas. Ja, pysslandet alltså, inte malmöfarandet.

Pöss å ajöss

Årets julklapp: Att ge av sin tid

...Och när jag inte sitter och stör mig...

...Så pysslar jag smycken så det står härliga till!

Jag stööör mig!

Ikväll stör jag mig på reklamfilmer. Nästan samtliga, men speciellt de där obegripliga med Peter Forsberg (eller "Piiitöörrr Fååårsbööörg" som den amerikanska låtsasreportern säger). Jag hör inte vad de svamlar om! Är det meningen att man ska fatta? Nånting om att flytta matcher till dagtid. Eller den för nåt sorts nikotinfritt snus, där karlar beter sig som bebisar (avskyr trista könsroller i reklamfilm, där männen antingen är macho-macho-mä-än, eller just såna där imbecilla, vrålande barn, såna som har sitt favoritlags halsduk på sig inomhus och ser lite tokroliga ut. Hur kvinnor framställs ska vi inte ens tala om... Blev en lång parantes det här.) Låten går nåt i stil med "It's unbelievably good, weey-oh, wanna kiss me" eller nåt annat intelligent. Jag stöööör mig! Eller, åh, nu eldar jag upp mig ordentligt, märker jag, reklamfilmen jag hatar mest just nu, och som liksom första exemplet, framställer män på ett trist vis; den där för tandborsten för idioter (den säger hur du ska borsta. Woohoo, high-tech! Jag som trodde det var i röven!). Vem med alla hästar hemma behöver en specialtandborste för att putsa tänderna?? Det är ju inte direkt rocket science (om man inte får för sig, just att med Vademecums hjälp bleka "utfarten". Och det lär svida).

Nej, skärpning säger jag! Tacka vet jag reklam från den gamla goda tiden! När Yvonne Lombard sa "Mmmmm, Marabou" och såg sådär chokladpilsk ut, och när det sjöngs om hur brylkräm gav stil åt alla killar, brylkräm från sju till sjuttio år, osv. Yvonne Lombard behöver ingen tandborste som säger åt henne hur man borstar tänderna. För hon är en intelligent kvinna.

Men tandborste behöver hon nog, med tanke på hur mycket choklad den kvinnan måste stoppa i sig.

En nypa nya strippar att krydda vardagen med:

Vid närmare eftertanke, nu när jag sovit på saken:

Så kunde det vara värre.

Jag har katastroftankar.

Det här är typ det vi kommer få i bostadsväg inom vår budget! Varför skulle jag leta lägenhet på Blocket innan läggdags??