Sån där med hälsa i

Serien har egentligen inget att göra med texten, men den har jag ritat idag.

Häj. Jag är sjuk. Men satsar stenhårt på att bli frisk. Har gått med feber, illamående och allmän "sjukdomskänsla" sedan förra veckan. Men nu tror jag (hoppas jag) att det vänt. Jag är inte gjord för att ligga sysslslös. Vilan blir plågsam efter några dagar. Jag mår bäst när jag får röra på mig, andas frisk luft och känna musklerna arbeta. Så mycket av mitt jobb pågår "uppe i huvudet" (for loss of better words) så det är nödvändigt att arbeta kroppen trött också då och då. Annars blir jag knasig.

I morgon far vi till Berlin på ett par dagar. Måtte jag bli frisk tills dess! Sitter och tvingar i mig vidrigt c-vitaminbrus och enchinagard, och ber till högre makter. Att traska runt i Berlin i värsta värmeböljan (väntas bli sisådär 30 grader. Urk!) med feber, det gör jag bara inte!
Hörrni, ni kan väl skicka mig massa av positiv energi, så är ni schyssta! Sån där med hälsa i.

Det här lyssnar jag på just nu.

Dagens Biller

Dagens Ni vet vad:

Tomt här i Verkligheten

Annars mår ni? Själv mår jag allmänt pyton. Känner mig febrig och illamående och så värker det i kroppen. Ingen höjdare... Till råga på allt, bröt jag nyss ihop lite (ja det finns grader!) när jag kikade på OS-invigningen och de hedrade anhöriga till folk i publiken. Då bubblade det upp en sorgbubbla i mig, saknad efter morfar, och jag grät en skvätt.

I morgon ska vi gå upp tidigt, det är en lång väg att åka, ända till Härnösand. Bäst att jag samlar ihop mig, tar en dusch och en alvedon och går och lägger mig. Kanske får jag drömma om morfar igen? Jag har gjort det ett par gånger, kramat honom i drömmen och sagt att jag saknar honom. Det finns de som säger, att det är de dödas sätt att hälsa på en, i drömlandet. Jag vill gärna tro att det är så. I drömmen är han alltid stark och frisk, och glad. Jag hoppas och tror att han har det bra. Även om det är tomt här i Verkligheten utan honom.

Dagens Biller

Dagens Biller

Ett lååååångt inlägg från Luleå

Hahaa! Utbrast hon triumferande. Eller, det är så störigt att tala om sig själv i tredje person, lite Queen Victoria, typ. We are not amused (och så ska man se så där drottninglikt snörpig ut). Jag omformulerar mig: Hahaa! Utbrast JAG triumferande. Nyss. När jag luskat ut hur man surfar i datorn via mobilen. Så nu, tack vare min smarta hjärna (och en smartphone), kan jag blogga på riktigt, och även visa en massa bilder från vår tripp. 

Håll i hatten, här kommer en bildkavalkad!

 Tjohopp. Första stoppet på väget norröver var Frödings minnesgård Alsters Herrgård. Där är alltid lika trevligt.

 Vi åt lunch, och så kikade vi runt på utställningen (igen). Här är hans brillor. Det är så häftigt att tänka sig! Dom har min idol haft på näsan liksom! (Fast fröding skulle säkert inte slarva så med språket och säga "liksom" stup i kvarten).

 Och här är några av hans kloka rader.

 Första natten sov vi på ett konstigt litet vandrarhem i Rättvik. Närmare bestämt, i en gammal sovvagn, som Gunde Svan köpt en gång i tiden, och sedan sålt vidare till Ingvar Oldsberg (som jag för övrigt är lite rädd för), vilken gjorde om det till vandrarhem i miniformat, och sålde det sedan vidare till dagens ägare. I lokstallarna, där vi åt frukost, kunde man beskåda vagnarna från På spåret. Det ni!

 Man blir nästan lite knäsvag vid blotta tanken.

 Så blåste vi vidare, och nästa anhalt blev Sveg. Sveg var riktigt najs (återigen ett uttryck som jag inte tror Fröding skulle svänga sig med).

 I sveg fikade vi på Konditoriet (det hette så, finns visst bara ett i stan) och så såg jag en skojig gubbe.

 När jag sedan kände mig urinträngd, skickade oss slumpen (och min trånga blåsa) in på en liten grusväg, och till ett urmysigt litet ställe där man kunde fika, gosa med djur OCH kissa (de tre viktigaste sakerna i livet). Jag gillar grisar. Det fanns getter, en häst och kaniner också, men de glömde jag ta kort på, jag var så exalterad över grisarna.

 Nästa natt sov vi på vandrarhem i Jamtli, Östersund. Jamtli är oerhört fint, som Skansen ungefär, fast mycket trevligare. Jag passade på att torka mina benkläder.

 Och så pratade jag med hönsen. De hade precis ryckt ut en fjäder ur tuppens gump. Ni ser så skamsen han ser ut!

 Jämtland ä allt bra grannt!

 Så ägnade jag mig åt min hobby, amatörfotografering. Humlor är fina.

 På kvällen knatade jag längs Storsjöns strand. Det var en nästan religiös upplevelse.

 Dagen därpå var det lite sämre väder. Vi käkade lunch i Vilhelmina. Därifrån var det långt överallt.

 Nånstans utanför Sorsele tog asfalten slut. Och i Arvidsjaurstrakten såg vi renar. Jag ville springa ut och klappa dom, men maken hindrade mig. Av någon underlig anledning skulle de inte gilla att bli klappade av mig.

 Vildmark så långt ögat nådde. Passar en enstöring som mig.

 Framme i Luleå passade vi på att proviantera. Dock inte surströmming för det tror jag bestämt att Dante nämnde i Den gudomliga komedin.

 Vi firade svärmors födelsedag hela dagen idag. Jag hittade en liten grästuva jag tyckte var fin att fota.

 På kvällen åkte vi till Gammelstads kyrkby. En massa små övernattningsstugor för långväga kyrkbesökare. Tydligen en del av världsarvet, och väl värt ett besök!

Och väl hemma i svärmors lägenhet njöt jag av den fantastiska kvällshimlen och det norrländska ljuset.

Och nu, nu tänker jag lägga mig i utdragssoffan bredvid min snarkande Käre, och vila efter en lång och trevlig dag. Häj.

Macbajs

Datastrul, datastrul. Hej, blogga i mobilen! Grr grr och åter grr. Varför ska en macbook anses gammal och ohjälplig efter fyra ynka år?? Nåväl. Nu är vi framme i Luleå och har precis duschat av oss resdammet. Imorrn hoppas jag ha hittat en datorlösning. I'll be back!

Luktar på klöver och blåklockor

Haj haj! Ledsen för dålig uppdatering här! Vi är på semester nämligen. Och just som jag tänkte ladda upp en massa bilder jag fotat i dagarna tu, sket det sig, så det får lov att vänta till morgondagen. Alltnog, ni får hålla till godo med enbart text så länge!

Just nu är vi nästan exakt mitt i Sverige, närmare bestämt i Östersund. Här är sagolikt vackert, jag går runt och bara njuter. Vandrar längs Storsjön i ett stilla sommarregn, luktar på klöver och blåklockor, lyssnar på vågskvalp (eller är det Storsjöodjuret som plaskar?), bara är.
Vi kikade förbi Storsjöyran tidigare ikväll, men drog oss hemåt innan folk blev för fulla och kräkiga. Jag har aldrig trivts bland berusade människor. Särskilt inte när de börjar sjunga med till Toto-låtarna trubadurerna spelar.

Vi bor på vandrarhem på Jamtli. Eller, egentligen är det en bit bort från själva Jamtli (Friluftsmueet), i en gammal grindvaktarstuga. Vi har den helt för oss själva och här är himla mysigt, med originalkök (om än renoverat) från trettiotalet, och tickande klocka på väggen. Säkert spökar här också, massor, men jag har sagt åt spöket att ta det varligt i natt.

I morgon blir det en rejäl etapp, vi ska ända till Luleå. Blir att blåsa på så fort det går, och förhoppningsvis hinna njuta lite av utsikten under vägen.

Alltså, dags att snusa, om jag ska vara pigg och alert under färden imorrn!
Pöss på er hörrni!

Tänk hur mycket kärlek vi kan visa tillsammans

Idag blir det ingen Biller, det känns fel att skoja och tramsa på årsdagen av tragedin i Norge. Så det blir en liten vacker blomma i stället, för att hedra offren. En gul liten ölandstok som lyser upp i det mörka. Vi är många i Sverige, ja, i hela världen som tänker på er idag, Norge!

Nu ska jag ringa till lilla mamma, och pussa extra mycket på min man, bara för att jag är så glad att de finns, lever och andas.

Som Stine Renate Håheim sa:
Om en man kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans.

It's one small step for a woman

Nu ni! Jag är så jäkla stolt över mig själv ikväll! för jag har trotsat min konflikträdsla och torra svenska feghet, och klagat på en granne FACE TO FACE. Efter att ha bitit ihop i månadsvis, var måttet rågat. Varje dag i flera timmar spelas det musik på EXTREMT hög volym några portar bort. Eftersom jag har mitt arbetsrum åt det hållet och musiken är så hög att det skallrar i fönsterrutorna, är det omöjligt att stänga ljudet ute ur min skaparbubbla. Idag spelades denna (se filmen ovan) låt 15 gånger på repeat (jag överdriver inte, räknade gångerna) innan jag tog mod till mig och marscherade bort till oljudsgrannen (jag visste ju inte om vederbörande var av fredlig natur, kanske skulle hen bita huvudet av mig eller bussa en pitbull på mig), ringde på dörren och när tjejen (jag som trott att det var en man) öppnade bad jag henne vänligt men bestämt (!) att sänka. Javisst, sa hon, och sedan dess har det varit tyst. Jag som byggt upp en sådan enorm frustration och skjutit upp detta samtal i en evighet, det var ju inte alls så farligt.

Och säkert är det många därute som inte alls kan förstå den enorma seger det här innebär för mig, vadå, att säga till nån på skarpen är väl inget svårt! Men för såna som mig ÄR det det. Och därför är jag stolt över mig själv ikväll. Och stolt, för att jag ändå höll mig till en hövlig ton.
It's one small step for a woman and a giant leap for Malin Biller.

Dagens Biller

"Gubbe med pärlörhänge"

Prickiga av pormaskar

Åh dessa pubertetespojkar... Denna fylliga arom av gammal kalsong, testosteronsvett och pojkstripigt hår...dessa hesa målbrottsskrän... ansiktenas feta hinnor, prickiga av pormaskar... dessa armar och ben som helt saknar styrsel, att bli knäad och armbågad av...alla dessa oerhört intressanta skrik-diskussioner om fotboll på all världens språk...

Ja sannerligen, att åka spårvagn under Gothia Cup är en njutning för alla sinnen!

Dagens Biller

Där tappade jag sugen att sylta

En kvinna. En nyinköpt spann. Ett par gummistövlar. Nypor redo att plocka jordgubbar med....
Så började min eftermiddag, hoppfullt. 


Efter idogt letande, hittade vi ett självplockställe här på Hisingen. Jag var som ett barn på julafton, ivrig att få plocka en massa bär. Vi hade ju tänkt koka en massa sylt och marmelad till min lilla svärmor.
Men när vi kom fram, så var det stängt där det skulle va' så bra.
Eller, det var ingen bärplockning just den dagen (Kims enda lediga eftermiddag). Vi googlade och googlade på våra små ajfånar. Utan att hitta ett enda annat ställe där man kunde plocka bär. Jo ett, i Mölndal. Telefonnumret dit gällde inte längre, sa Telia-tanten. Hänvisning saknades.
Alltnog. Vi for till ett snabbköp i stället för att köpa jordgubbar. När vi parkerade framför City Gross, packade ungdomspersonen som var bäransvarig utanför, in för dagen. Alla bär var slut, sade han.
Där tappade jag sugen att sylta. Och kände ungefär såhär:

Dagens Biller

Ovan där

Bara för att jag är så kolossalt trött på Gothia Cup, så får ni här en mycket trevligare fotbollsbild, nämligen den av Grängesbergs Damlag 1923. Snodd här (förresten riktigt läsvärt!)

Jag kan inte fatta att vi fick den nya lägenheten! Snacka om att maken har bra kontakter ovan där! Jag drömmer om att sitta på den lilla balkongen med utsikt över hela Göteborg, kanske i sällskap av en solros (för jag tror bestämt att jag får gröna fingrar i och med flytten). Att bara behöva gå ner för en liten backe för att komma ill spårvagnshållplatsen... Inte traska halvvägs till Ulan Bator, som nu (i en evig, seg uppförsbacke)... En gård där man inte slänger påsar med haritcots verts och annat skräp i rabatten... Ok att hyran är lite högre än här! Jag längtar så efter att få trivas där jag bor igen, och det gör maken med. Nu hoppas jag bara på ytterligare ett mirakel, att det ska trilla in en smärre förmögenhet, så att vi ska ha råd med själva flytten. Bäst jag pratar med min Käre, så att han drar i sina kontakter!

Ny kategori här i bloggen! Vassegoa: Dagens Biller

Frid och fröjd i förorten

Okej, jag kan inte sluta plöja mig igenom Filmarkivet! Filmer som denna är ju helt makalöst fantastiska i all sin sjuttiotalsfulhet. Herregud, åt man bara konserver och brun mat på den tiden? Själv är jag ju bara nästan sjuttiotalist, jag föddes 1979 och minns inte mycket av det decenniet. Ändå känner jag mig trygg när jag tittar på grejer från den tiden. Tror det har att göra med att jag som barn fick ärva syrrans dockskåp. Åh vad jag älskade detta lilla dockhem med sina hiskliga sjuttiotalstapeter och beigegula toalettinredning!
Och det sympatiska mitt i alla strykfria syntetmaterial och konserverad janssons frestelse, är ju att kvinnan fick förvärsarbeta på allvar och inte längre var låst inom hemmets fyra väggar på samma vis. Även om just dessa filmer riktar sig till husmödrar.
 Min favoritbarnbok hette ju som bekant Lotta i Hallonby och handlade om lilla Lotta som bodde med sin mamma i en ful förort. Just min favorit i bokserien tog upp ämnet kommunala daghem, eller bristen på dom. Föräldrarna gick ihop och demonstrerade för kommunfullmäktige. Så fick de ett eget daghem och allt var frid och fröjd i förorten och Lottas mamma kunde skaffa ett jobb som busschaufför. Girlpower.

Vissa dagar går det lite trögt att rita.

Jag skyller på mensen. Eller pennan.

Vad bättre då än att rita rumpor

Godda godda! Jag är sur och mensig och folkilsken i största allmänhet. Normalt sett är jag väldigt snäll, men dessa dagar stör jag mig på allt. När jag tillochmed börjar elda upp mig över folks dumma uppsyn i kön på mataffären (folk som glor ogenerat på andra, har öppen mun, fånler, ser ut att gilla Stefan och Krister osv osv), vet jag att det är dags att retirera till ritrummet och stänga in mig ett tag. Så blir jag snäll igen. Man måste vårda sina hormoner, annars gör de uppror mot en titt som tätt. Vad bättre då än att rita rumpor medan man väntar på att ilskan ska rinna av en? Stora saftiga rövar. Ja, det gör jag!

Hörrni...

Vi fick lägenheten! Tjoho!!!!

Mu!

Nu är jag hemma igen, efter några fina dagar hos mamma och styvfar. Jag har:

Pratat med korna. De svarade med Mu.

...Plockat hallon vid stugknuten...

Lekt loss med kameran, fotat allt fint och Instagrammat en massa...

... Tramsat i smyg på mammas kyl...

...Promenerat med mamma längs böljande fält och känt den tunga doften av blommande klöver...

...Funderat på att börja jaga väderkvarnar som hobby...

....Stannat upp och tittat på blommorna i dikeskanten...

...Läst mina gamla sagoböcker och förundrats över hur vackra bilderna är...

...Plockat jordgubbar (och tjuvätit en hel del)...

... Legat i jordgubbslandet för att få till bra bilder. Allt för konsten som min käre förläggare skulle säga!

... Och så har jag njutit i kubik av att vara helt ledig. Ja just det, jag har badat också, två gånger! Det var najs, som ungdomarna säger.
Mycket mer hann jag inte under ca två dagar, men det var alldeles lagom för att hinna ladda serietecknarbatterierna. Nu gäller en dryg veckas tecknarsprutt (jo, rättstavning-Hitler i datorn, det finns VISST ett ord som heter det, för det har jag bestämt!), så jag kan jobba undan en massa, innan det är dags för min och min Käre att åka upp till Norrland en sväng. Jag kommer förvisso ta med en del jobb på resan, men ritbbordet är så klumpigt att dra med sig.

Det spelar ingen roll att vädret varit lite halvtrist, jag tycker att det här har varit en kanonsommar hittils!