Ett lååååångt inlägg från Luleå

Hahaa! Utbrast hon triumferande. Eller, det är så störigt att tala om sig själv i tredje person, lite Queen Victoria, typ. We are not amused (och så ska man se så där drottninglikt snörpig ut). Jag omformulerar mig: Hahaa! Utbrast JAG triumferande. Nyss. När jag luskat ut hur man surfar i datorn via mobilen. Så nu, tack vare min smarta hjärna (och en smartphone), kan jag blogga på riktigt, och även visa en massa bilder från vår tripp. 

Håll i hatten, här kommer en bildkavalkad!

 Tjohopp. Första stoppet på väget norröver var Frödings minnesgård Alsters Herrgård. Där är alltid lika trevligt.

 Vi åt lunch, och så kikade vi runt på utställningen (igen). Här är hans brillor. Det är så häftigt att tänka sig! Dom har min idol haft på näsan liksom! (Fast fröding skulle säkert inte slarva så med språket och säga "liksom" stup i kvarten).

 Och här är några av hans kloka rader.

 Första natten sov vi på ett konstigt litet vandrarhem i Rättvik. Närmare bestämt, i en gammal sovvagn, som Gunde Svan köpt en gång i tiden, och sedan sålt vidare till Ingvar Oldsberg (som jag för övrigt är lite rädd för), vilken gjorde om det till vandrarhem i miniformat, och sålde det sedan vidare till dagens ägare. I lokstallarna, där vi åt frukost, kunde man beskåda vagnarna från På spåret. Det ni!

 Man blir nästan lite knäsvag vid blotta tanken.

 Så blåste vi vidare, och nästa anhalt blev Sveg. Sveg var riktigt najs (återigen ett uttryck som jag inte tror Fröding skulle svänga sig med).

 I sveg fikade vi på Konditoriet (det hette så, finns visst bara ett i stan) och så såg jag en skojig gubbe.

 När jag sedan kände mig urinträngd, skickade oss slumpen (och min trånga blåsa) in på en liten grusväg, och till ett urmysigt litet ställe där man kunde fika, gosa med djur OCH kissa (de tre viktigaste sakerna i livet). Jag gillar grisar. Det fanns getter, en häst och kaniner också, men de glömde jag ta kort på, jag var så exalterad över grisarna.

 Nästa natt sov vi på vandrarhem i Jamtli, Östersund. Jamtli är oerhört fint, som Skansen ungefär, fast mycket trevligare. Jag passade på att torka mina benkläder.

 Och så pratade jag med hönsen. De hade precis ryckt ut en fjäder ur tuppens gump. Ni ser så skamsen han ser ut!

 Jämtland ä allt bra grannt!

 Så ägnade jag mig åt min hobby, amatörfotografering. Humlor är fina.

 På kvällen knatade jag längs Storsjöns strand. Det var en nästan religiös upplevelse.

 Dagen därpå var det lite sämre väder. Vi käkade lunch i Vilhelmina. Därifrån var det långt överallt.

 Nånstans utanför Sorsele tog asfalten slut. Och i Arvidsjaurstrakten såg vi renar. Jag ville springa ut och klappa dom, men maken hindrade mig. Av någon underlig anledning skulle de inte gilla att bli klappade av mig.

 Vildmark så långt ögat nådde. Passar en enstöring som mig.

 Framme i Luleå passade vi på att proviantera. Dock inte surströmming för det tror jag bestämt att Dante nämnde i Den gudomliga komedin.

 Vi firade svärmors födelsedag hela dagen idag. Jag hittade en liten grästuva jag tyckte var fin att fota.

 På kvällen åkte vi till Gammelstads kyrkby. En massa små övernattningsstugor för långväga kyrkbesökare. Tydligen en del av världsarvet, och väl värt ett besök!

Och väl hemma i svärmors lägenhet njöt jag av den fantastiska kvällshimlen och det norrländska ljuset.

Och nu, nu tänker jag lägga mig i utdragssoffan bredvid min snarkande Käre, och vila efter en lång och trevlig dag. Häj.