Alive

Jag lever! Ville bara meddela er det om ni börjat undra. Och ännu har det inte gått så långt att jag har behövt börja gnaga på mina kamrater för att göra det. Bara lite, när de sover, på deras fötter för att det är gott och lite salt.

Att man kan vara så omänskligt trött! Det är inte undervisandet som tar på krafterna, för det är kul. Nej, det är de hemska tidiga morgnarna och det evighetslånga pendlandet. Sedan är ju inte stockholmare de mest trevliga. Eller jo, ungefär hälften är ena hyvens prickar. Men den andra halvan är ett gäng avmätta tråkmånsar. Min teori är att dessa är nyopererade. Det skulle förklara varför de så ogärna drar på munnen, kanske gör ont. Men ärligt, varför måste en del människor vara sådana? Herregud, jag är sliten till tusen och fryser om baken, ändå kostar jag på mig ett leende när jag möter en annan människa (om det inte är Anders Borg förstås, för honom skulle jag rycka i tofsen och räcka ut tungan åt).

Ikväll förfasas jag av att 2/3 av Eslövs simmare lider av astma, pga en kemisk reaktion orsakad av alltför mycket kiss och svett i vattnet. Om det är just eslövsborna som kissar extra mycket under vattengympapassen eller om detta fenomen är vanligt i hela landet sa de inte på Nyheterna. Jag tänker i alla fall aldrig mer gå till badhuset!

Det nyhetsinslaget får man väl ändå kalla en riktig "kiss and tell-historia"!

Hö hö hö.

Hutter på er!

Myser med Melker

Ååååh vad mysigt det är att ha en purrande kattherre att kela med. Missen i fråga heter Melker och har varit ute på äventyr några veckor. Men nu är han tillbaka hos min polare Mariann och är keligare än någonsin. Och ganska trött av förklarliga skäl. Skulle jag också vara om jag lullat runt i stockholmskylan i tre veckor. Det räcker med en dag för min del så är jag helt slut. 

Nu ska jag strax ta en välbehövlig dusch med Apotekets miniflaskor (glömde hygienartiklarna hemma) luktlösa duchcreme, shampoo och  balsam. Eller luktlösa, jag tycker mer att det doftar hemtjänst, minus tantbajset. Wish me luck! Mitt ostyriga burr lär inte gilla det. Svinto-dag i morgon. Dä blir sköj. Nästan lika sköj som den där roliga vitsen om huskorset. 

Gubbhumor i Allers

Hö hö hö! Dä va sköj! Hö hö hö! Huskorset, ja jävlar.

Gubbe anno 1944

Slut i kropp och knopp

Hejpå er! Ledsen för dålig blogguppdatering sista dagarna! Jag har varit så slut i kropp och knopp att jag helt enkelt vilat istället för att jobba. Förmodligen rätt hälsosamt. Det var med nöd och näppe jag krånglade mig hem i fredags. Så klart att det ska utbryta snökaos just den dag som jag ska åka tåg! Det går inte att läsa på bilden, men informationstavlan är proppad av inställda och kraftigt försenade SJ-helveten. Jag var i vanlig ordning i extremt god tid, och tur var väl det, för bara nån timme efter att jag knäppte av den här bilden var kaoset totalt. Är det inte underbart att trängas med tusentals andra frusna, sönderstressade svenskar, så säg?

Gud vad skönt det var att komma hem! Mitt tåg var det enda som avgick i tid den eftermiddagen! Så jag kom hem i ett stycke. I morgon bär det av till huvudstaden igen för vecka fyra (totalt) av workshoppen). Sedan tänker jag bara vara hemma och ta det lugnt.

Näpp, får bli en liten tupplur på det här tror jag bestämt!

God eftermiddag!

Myser i dubbla fleecejackor.

Men Gu' ni va trevlit. Dä ä inte var da' en har sön tur minsann!

Men seriöst, VEM går på de där hysteriska annonserna? Gamla Ester som gått en seniordatakurs och nyss lärt sig "internätets" fröjder? Fråga nummer två blir då: Vet Ester, 87 vad en "iiiiiiPaaaad" är för något?

Just a thought

Zombien talar (eller Hanteringen av en odöd serietecknare)

Jag har hunnit färglägga en del strippar under veckan trots tröttheten.

Prisa Gud! Jag har SOVMORGON i morgon!!! Ända tills nio. Fy faan vad jag ska njuta. Ingen sömngångardvala i isande morgonkyla med en fesen Pressbyråkaffeblask i näven i väntan på tuben tillsammans med andra zombies. Nej, pigg och utvilad med rosor på kind, som ett äkta über-ariskt A-barn. Göööööööött! 

Snart är första veckan av workshop del två klar, om allt går väl kan jag komma hem imorgon och vila upp mig över helgen. Längtar nåt otroligt efter min egen säng. Eller efter en säng överhuvudtaget. Den minimala luftmadrass jag gnisslar runt på om natten här vill jag knappast kalla säng. Varje gång jag rör på mig (vilket är ofta, då den även är tunn och man måste vrida på sig titt som tätt eftersom den kroppshalva som ligger mot golvet har en tendens att domna rätt fort), liksom pruttar madrassen, på det mest osexiga vis och väcker mig ur min obekväma slummer. 

Så sov sött mina små rumpnissar, det ska jag göra! Omgående.

Häj!

Pust och stånk och stön, vilken lång dag! lektionerna gick fint, men Stockholm tar på krafterna. Jag har precis krånglat hem mig själv, en massa bagage plus luftmadrass till min kompis Mariann, då lille Anders skulle ha annat främmande några dagar. Att ringa efter taxi i stressiga jäktstockholm vid halvsexsnåret är ingen vidare bra idé. Men jag hade tur och fick åka med en riktigt trevlig chaffis (Gud! Jag känner att jag börjar låta som Anderssonskans Kalle redan! Fast det heter nog inte "chaffis" på södertugg. "Kärrbananare kanske?)

Strax ska vi gå ut och ta oss en bit mat. Sedan tidigt i säng. Herregud, jag skulle aldrig kunna vänja mig helt vid att gå upp klockan sex på morgonen! Det är ju inte naturligt. Inte konstigt att tunnelbanevagnen är full av vandrande zombies när jag åker till jobbet. Fler än jag som är B-människor!

I morgon blir det tre lektioner på raken. hoppas eleverna är lika mysiga som idag, och att de också uppskattar att jag lär ut sätt att teckna olika sorts fisar på. Publikfrieri at its best.

Nattifnatt!