Men dä ä ju jag!

Herregud, trodde jag såg syner i förmiddgas, jag är på löpsedlarna i hela Sörmland. Ganska underlig känsla, läskigt och egokittlande på en gång, förmodligen inte hälsosamt i längden.
Tur att jag inte ställt till med nakenchock eller fått hovet att rasa eller så, utan bara skrivit en oskyldig krönika.

Sliten men snart ärbar

Nu ä dä mitt i natta och jag har massor jag borde hinna innan jag somnar. Men, som ni säkert förstår är orken inte vad den borde vara nu, sen är jag krasslig till på köpet. Så fram till bröllopet får ni ursäkta om mitt blogguppdaterande är lite dåligt! Men sen när jag väl är gift och ärbar, lovar jag sätta igång med skrivandet ordentligt igen. Såhär säger Wikipedia:
ärbar:(ålderdomligt) en person (för det mesta en kvinna) som har en god sexualmoral
Som det är nu lever jag ju i synd och sexualmoral vet jag inte ens vad det är, och det är klart man inte kan författa alltför bra inlägg när ens själ inte är ren. Typ. Fast kan man bli en ärbar kvinna om man så att säga "gett bort sin ros till någon" ett antal gånger och under en bra tid? Nä, jag är nog körd. Skärselden nästa. Och blir min make ärbar? Det blir han säkert. Eller det är skitsamma, det räcker så bra att han är världens sötaste.

En dam i nöd

Hu och usch och blä!

Idag har jag verkligen inget spännande att skriva om. Bara trista saker, räkningar, krångel med teven och så. Jo, jag har tagit årets första dopp! Det var härligt! Saknar dock kvällsbaden i Vänern, där slapp man läbbigt sjögräs och maneter och så kände man sig så frisk när man kom upp ur plurret. Å andra sidan slipper man blodiglar och vattensnokar här i Östersjön. Min mammas väninna May Britt är en hejig dam. Hon fick en gång en jätteigel mellan tuttarna och blev så paralyserad av skräck att hon bara kunde skrika i panik. Som tur var kom där en riddare på vit springare (nästan, ialla fall; en karl i badbyxor) till hennes undsättning. Han tog helt sonika tag i slemblobban och drog loss odjuret. May Britt skämdes, men karln såg nöjd ut. Inte var dag man får rädda damer i nöd och samtidigt få pilla i ett yppigt dekoltage.

Frödingfis

Kära värld, vart tar tiden vägen? Bröllopet är om mindre än en vecka!!!! Visserligen har vi hunnit fixa det mesta inför den stora dagen, men det känns helt overkligt att det redan är dags. Inga kalla fötter dock. Jag är mest nervös för att göra bort mig inför allt folk i kyrkan; jag får lätt eh... flatulens när jag blir nervös, och det hade ju varit mindre charmigt om bruden råkade snubbla till på sina ovant höga klackar och lade av en ekande brakare i kyrkan! Det är väldigt bra akustik i St Botvid kan tilläggas.
Nä, jag får försöka med den där yoghurten som de gör såna där irriterande reklamfilmer om, Actiiiiivia.

Apropå fispinsamheter. Har jag berättat för er om när jag släppte mig på jobbet? Det var tio år sedan, en strålande vacker sommar och jag hade fått en praktikplats på mitt drömställe; Alsters herrgård (frödings minnesgård). Där fick jag hjälpa till med lite av varje och gå ivägen i största allmänhet. Det var när jag assisterade cafépersonalen en dag som det gick riktigt illa. Min lunch hade bestått av makaroner, majs och svart kaffe. Det mullrade i mellangärdet, som ni säkert förstår. Ett fint förkläde i Carl Larsson-stil hade jag, och håret prydligt uppsatt. Här ser ni ett proffs, tänkte jag när jag var på väg ut i den fullsatta trädgården med en beställning. Tyvärr var plattorna lite ojämna. Det ville sig inte bättre än att jag snubblade på en. "En toast skaaaaageeeeeen" sa jag. "PRRRRRRRRRRRRRRUUUUUUUUUUUUUUUTT" skrek min rumpa. Min fis ekade och mullrade länge i Alsterdalen. Själv satt jag i Frödings källare och vägrade komma upp förrän vi stängde.
En tröst var dock att jag trodde Fröding själv hade tyckt det var riktigt skojigt.

Redo för beachen

Goddag i stugan! Hoppas ni inte mår allt för pyton idag, utan njutit av en äkta svensk midsommar, av den kräk,slagsmål, och hångel med fel personer-fria sorten! Vi tog det riktigt lugnt. Och jag nöjde mig med en mininubbe, då jag inte kände mig tipptopp (dricker aldrig alkohol när jag inte mår bra, då blir det bara värre). Men en massa god mat tryckte jag i mig med Kärleken. Det är ju så gott med sill, gravad lax, hovmästarsås, gräddfil med gräslök, nypotatisen och allt det andra! Min mammas pojkvän (eller "gubbvän", han är över 65) är en potatisman. Han är bonde och västgöte och van att arbeta med kroppen, och han älskar sina "butata", många ska de vara och helst inte tillkrånglade till mos eller hasselback. Min fine styvfar, som jag är så glad att mamma hittat efter allt för många års ensamhet. Nu har de varit tillsammans i tio år snart och hon bor numera på hans gård i vackraste Västergötland. Ulf Lundell måtte aldrig varit i Örslösa, för där kan själen verkligen få ro, annars hade han skrivit en annan text, som säkert skulle bli en mycket större hit, men som jag inte skulle lyssna på för jag tycker han verkar lite dum, och man ska vara snäll.
Får väl ta och författa en låttext om Västergötlands skönhet själv. En dansbandsdänga kanske?

Idag tog vi cyklarna ner till havet. Jag, otränad som jag är, hade en näradödenupplevelse i varje backe, men fram kom vi. Nu känner jag att det är dags att bada mer än fötterna! Får bli nästa gång. Har också inhandlat ett par helsnajsiga badshorts (varför måste vi kvinnor gå och dra ut obekväma baddräkter som fastnar mellan skinkorna, och visa oss medan vi drar in våra magar, och oroligt sneglar över axeln om någon lagt märke till ens månlandskap på låren, när karlarna får stå med pösande ölmage i sina bermudas?) Nä! Jag ska ha bekväma badshorts, så det så! En piffig bikinitopp till det, så är jag redo för beachen.
Nu är det snart käk, känner jag på oset. Hoppas det blir lite "butata", för min kropp behöver extra mycket kolhydrater efter en sådan överdos motion.

Pöss å kram

Glad midsommar mina små hattifnattar

En sommarfot och en en gräs-snopp en i en skreva. En försmak för nattens vilda omoraliska levene? Ja inte mitt då, utan andras. Jag gör aldrig något dumt, he he.

Glad midsommar på er allihop! Hoppas ni ni haft en strålande dag med mycket groddhoppande och trevliga dragspelsdrudelutter. Det har jag. Vi var nere ett gäng tiill skärgårdsidyllen i Gamla Oxelösund, där firar alla midsommar, det är en trevlig tradition. Jag åt en väldigt mäktig men ack så god tårtbit. Sedan gick vi i makligt takt ner till vattenbrynet så att jag kunde få sätta mig på en solvarm sten och doppa fötterna. Det gav mersmak, men måste först införskaffa lämpliga badplagg, blivande prästfru som jag är, vill jag ju inte se oanständig ut på stranden. Vad skulle folk tro!
Det var strålande väder över "Ockle" hela dagen, Det märks på mina blottade kroppsdelar som inte täcktes av klänning. Jag är röd som en kräfta i dekoltaget, samt på armarna. För att inte tala om fejset och NÄSAN.

Och nu ska vi käka massa sill och potatis!!! Måste rusa!

I say no more.