Over and out

Jag höll mig frisk! De där esberitoxen var bra skit. Ledsen för dåligt bloggande, men det har verkligen gått i ett, med releasefest i onsdags, späckad dag på Bokmässan igår, möten idag, och öppet hus i ateljén. Och jag har helt glömt av att ta kort!!
När väl bokmässan är över, lovar jag att bli en bättre bloggare.

Och snälla, kom förbi Egmonts monter imorgon klockan tio! Det är signeringsdags för mig då.
Over and out for now.

We shall never surrender!

Hörrni, den där jäkla förkylningen/dumviruset ligger och lurpassar hela tiden! Jag VILL INTE bli sjuk nu! Köpte Esperitox på hälsokosten, men så läste jag på baksidan, att man inte ska ta dom, om man har autoimmuna sjukdomar bland annat. Och det har jag, sköldkörteln är ju bråkig. Det står dock ingenstans HUR farligt det skulle vara att ta dom ändå, vad som händer... Så jag tog dom. Ännu lever jag. Pest eller kolera, liksom.
Ska också dricka ingefärsté med honung, samt njuta av riktigt mörk choklad (hallå, antioxidanter är bra för immunförsvaret!)

Som Churchill sade, när han pratade om höstvirus(?):
We shall NEVER surrender!

Imorgon är det releasefest på Byns Bistro! Från klockan 17 och framåt. Kom, vet jag!

Redo att möta världen

Hohoo! Hur mår du denna afton? Jag har känt mig febrig ett par dagar, men nu tror jag det har vänt! Jippi! Måste vara frisk inför festen på onsdag och inför Bokmässan, såklart! Bortsett från att jag är lite sockerspeedad, ovan som jag är vid snask, efter att ha "unnat mig" åtta marianne-godisar. Att jag aldrig lär mig, att jag inte mår bra av att "unna mig", inte socker i alla fall. Nåväl.

Bokmässan ja! Har du vägarna förbi, så kan du på torsdagen se mig och mina kollegor battla mot varandra klockan 17. Det är alltid kul med serietecknarbattle.
Lördagen klockan 10-11 signerar jag i Egmonts monter. 
Likaså söndagen klockan 13-14. Jag blir hemskt glad om du kommer förbi!
På söndagen kommer jag också prata om min nya bok Allt du behöver, på Svenska Tecknares scen. Klockan 10 är det.

Förresten, nu går min bok att köpa! Här till exempel.

Det börjar kännas ordentligt pirrigt nu. Sådär, att jag blir kall om fingrarna (blir ni också det när ni är förväntansfulla?) och har lite fjärilar i magen. Har inhandlat nya, röda pjucks till festen och har vaskat mina paltor, så att jag är hel och ren på mässan.
Ja, sannerligen, nu är jag redo att möta världen!

Skövde i bilder

Eller snarare: Mina dagar på Skövde konsthall i bilder, men den titeln tyckte jag blev för lång. 

Fredagens morgon inledde jag med att prata live i Radio Skaraborg. Riktigt trevligt! 

Och så fick jag träffa en av mina idoler, från humorgänget Varan-tv!

Såhär såg det ut där. Kaffet var gott, men det syns kanske inte på bilden.

Ingen radiostation är komplett utan en konstig liten Sven Jerring-statyett med majblomma i micken!

Väl i konsthallen, satte jag genast igång att måla min galna tant på väggen. Det var skitkul. Kände mig som Michelangelo ungefär.

 Här är hon nästan klar.

Efter det hade jag en workshop för några rara ungdomar (en hel drös för att vara mer exakt?), i serietecknandets ädla konst, med tema genus och normer. Sedan var det dags att möta pressen.

På vägen hem smygfotade jag busschauffören men han hann sluta pilla tänderna innan jag fick till ett kort. Ibland gör jag saker jag inte riktigt förstår själv.

 På lördagen var det dags för invigning av utställningen. Ett skitbra band spelade. Har tyvärr glömt vad de hette, men de lär man få höra igen. I bakgrunden syns några av mina bilder, i förgrunden: Ingemar, chef över Konsthallen.

Nannas och Saras fina väggmålning

Nicolas och Loka pratade pennor om jag inte missminner mig. Serietecknare gör gärna det när de ses. Pennporr är något vi går igång på!

Jag smygfotade folk som läste mina serier. Hörde en del fniss, och det värmde.

Efter det for jag och min Käre hem till Götet. Tack för den här gången Skövde! Och tack för att jag fick vara med på en så fin utställning!

Ikväll känner jag mig ungefär såhär:

-Som Rescue Annie. Minns ni den där vidriga livräddardockan man var tvungen att öva på i skolan? Jag var så rädd för henne! Det där väsande utandningsljudet hon gjorde när man gett henne mun-mot-mun-metoden, och den liksom dästa doften av gammal, samlad andedräkt och latex, som pös ut från hennes döda (?) innanmäte. Hu! Det blev ju inte bättre av att jag nyss fick veta det här.

Jag har hånglat med en döing liksom! Jag minns att min vän Anders var bäst i klassen på att få liv i dockstackarn. Och var det inte så att hon blinkade rött om man gjorde fel, och var på väg att knäcka hennes plastiga revben?

Nåväl, det var egentligen inte om Annie jag skulle berätta, jag bara råkade snöa in lite.

Anledningen till att jag inte bloggat på några dagar, är dels att jag haft så himla mycket att göra kring utställningen i Skövde (återkommer om den och med bilder imorrn!) och framförallt, för att min laddningskabel till resedatorn bestämde sig för att (likt Rescue Annie) ge upp sin sista suck. Det hjälpte inte hur mycket jag än försökte uppliva den, den ville inte ladda datorn. Och utan den gick det inte att arbeta. Av samma anledning, fick jag åka hem en dag tidigare. Det gick inte att koppla av när jag visste att jag hade massor av färgläggningsjobb som hängde över mig.

Så jag är lite sliten. Men vansinnigt nöjd med de gångna dagarna.

Dags att inta ställningen huvudstupa sidoläge, i min egen säng.

Slut på anteckningsblock?

Häj go'vänner! Nu sticker jag strax till Centralen och vidare mot mor och kor. Och styvfar. Ska unna mig att vara ledig minst fem timmar! Och sova länge. Men mest är det en jobbresa. Det är ju utställning i Skövde i dagarna. Redan på fredag ska jag dit, för att hålla workshop, måla en väggmålning och vara med på pressträffen. Ser verkligen fram emot det! Ja, jag är på gott humör idag helt enkelt. Här skulle jag nästan kunna drista mig till att använda en smiley, men avstår och hoppas ni ändå kan utläsa mitt muntra tonfall! Någon heder har man väl som blygsam bloggare.
Annars är jag inte emot att använda smileys, de fyller definitivt en funktion. Bra att peta dit i ett mail, det har tillochmed hänt att jag lagt till en glad gubbe i ett jobbmail, bara för att understryka att jag är snäll och trevlig. Men inte i ett blogginlägg,, där drar jag min gräns.

Hoppas Intresseklubben inte fick slut på anteckningsblock där!

Nu måste jag rusa! Häj!

Dagens Biller