Sitter fast på ett extremt försenat tåg på väg hem. Men tänker inte gå in på några gnälldetaljer om allt som gått fel på resan, för dessa problem känns så futtiga i relation till större, mycket hemskare saker. Händelserna i Norge. Det finns liksom inte ord för det. Bara vidrigt, hemskt och så jävla, jävla onödigt. Alla dessa oskyldiga (unga) människor som inte finns längre på grund av en ensam (?) galnings ondskefulla handlingar. Hoppas ingen av er därute är drabbad av det som hänt! Jag har försäkrat mig om att min familj i Norge alla mår bra, och det känns ju skönt mitt i allt.
Nej fy, dessa terrordåd kommer bli svåra att skaka av sig, för alla i vårt grannland och också många, många andra. Och vad kan man göra? Inte gå omkring och vara ständigt rädd i alla fall, då har idioterna segrat och det kommer jag aldrig gå med på. Man kan bara skicka kärleksfulla tankar till alla offer och deras anhöriga, och vara tacksam över det här livet och alla sina nära och kära.
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar