Idag har jag sett Honom. Och då syftar jag inte på Stefan Löfven (honom såg jag också), utan denne figur. Jag inte bara såg, framförallt hörde jag honom. Jag hade ju hört sägner om denne Göteborgsmusikant och äntligen stod han där på Avenyn med bandspelaren i famn. Det lät inte särskilt rent, inte särskilt bra, men äkta på något vis, och från hjärtat. Såna här små original förgyller min vardag. Avenyn-mannen och hans gelikar berikar mitt liv. Som små levande seriefigurer att bära med sig i hjärtat. Visst, jag fnissar lite åt dom, men på ett kärleksfullt sätt.
Man ska leva för varandra helt enkelt!
Jag föddes naken 1979 av min stackars mor, bor i Göteborg och jobbar heltid som serietecknare och illustratör. Och så föreläser jag en del runt min uppväxtskildring Om någon vrålar i skogen, för att det ska finnas färre ledsna små varelser i världen. Livet är allt bra gött!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar