Morfar

Jag saknar att klappa din kind. Jag saknar din underfundiga humor och hur du plirade med ögonen. Jag saknar doften av din verkstad, och tryggheten därinne med dig. Jag saknar dina starka kramar och din närvaro. Jag saknar ditt lugn, hur du kunde förklara saker så att man förstod dom och få mig att känna mig som den bästa och smartaste i världen. Jag saknar din envishet, din noggrannhet, din stolthet i det du skapade med dina händer. Jag saknar dina händer också, skrovliga av arbete. Din stora hand höll min lilla barnhand om sommaren. Jag saknar att höra din röst, att gå promenader med dig, att bara vara i samma rum och vara tyst.
Jag saknar allt med dig morfar.