Stilla dig, kvinna

Inget får stå i vägen för en kvinna och hennes kundvagn. 

Snodd här

Den månatliga reningen (läs: att med vånda betala räkningarna) är över för den här gången. Jag känner mig fri och lätt till sinnes, och ångesten är ett minne blott. Urk för denna frilansarplåga, med många små fakturor att bita på naglarna för, inte alltid de kommer in i tid och då står man där (eller ringer mamma och bölar, om inte maken kan hjälpa till).
Men nu är det över för den här gången, och jag fokuserar på att bli klar med så mycket jobb jag kan inför nästa månadsskifte.
Samtidigt drömmer jag totalt oekonomiska drömmar om en tripp till Gekås, där jag vill tappa alla hämningar och skita i att vara förnuftig. Nej nej, stilla dig, kvinna!

Idag har det varit "caelum cacare" (latin för skitväder, red.anm), minst sagt. Blåst och spöregn och dimma i stort sett konstant sedan jag vaknade. Inte ens zumban hjälpte för att höja mitt humör, men jag stretade tappert både dit och hem i regnrusket. Dock, så känner jag att livsandarna börjar återvända lite nu, då jag känner frestande dofter av pannbiff och svampsås från köket.
Jag behöver något stärkande till livs efter dagens (och månadens) rening.