Pinsamma listan

Bara för det måste jag ha en bild på en BRA musiker. Nånstans går ju ändå gränsen för hur självutlämnande en flicka kan vara! Och visst var det en granner karl när det begav sig, Robert Plant!


Jag har köpt snask. Tycker inte om att använda ordet "lösgodis", eftersom det mer för tankarna till något ätbart i diarréväg. Den där filmen min syrra visade mig har satt sina spår... Nä, nu vill jag inte tänka på bajsätande damer mer!
Anledningen till mitt snaskande är att jag denna afton måste vara extra kreativ, och ingenting boostar inspirationen som en sockerchock. Idékläckande står på schemat. Detta innebär också en ständig ström av trallvänliga, inte alltför bra upbeatlåtar att reta maken med. Turligt nog ska han strax gå och lägga sig, så då slipper han störas av min skaparmusik. Exempel på "bra" musik att kläcka idéer till (det måste vara ett visst tempo i låtarna och de får inte kräva något av hjärnan och ta fokus från idéerna, alltså ingen kvalitétsmusik):

Allt med Abba (utom Thank you for the music, för den mår jag illa av)
Funky Town- Lipps Inc.
Bootylicious- Destiny's Child
Melodifestivalsvinnare från öst, till exempel Ruslana (inte de dystra tongångarna, såsom Molitva)
La det svinge- Bobbysocks
Welcome to the City- Amy Diamond (Herregud, vad jag är modig som vågar stå för en sån här sak!)
Jump (for my love)- the pointer Sisters/ alt. Girls Aloud
One night in Bangkok- Chess
The look- Roxette
On and on- Agnes
Freestyler- Bomfunk MC's
MmmmmBop- Hanson
Stayin' alive- BeeGees
You're the one that I want- Grease soundtrack

The list goes on and on. Men nu klarar jag inte att avslöja mer av min pinsamma musik. Är redan helt skakig. Kan hända att jag raderar detta inlägg imorgon, när jag sovit på saken. För en jobbig musiktjejs stolthet är inte att leka med.

I puberteten

Lite nyfärglagt


Näe nu får jag ge mig! Har lyckats skapa mig en väldigt underlig dygnsrytm som säkert inte är bra i längden; sover till lunch, vaknar och är i zombiestadiet tills jag fått minst en kopp kaffe, är produktiv några timmar, kroknar frampå eftermiddagen och måste gå och lägga mig en stund, sedan febril aktivitet i några timmar, varpå jag somnar på min mans mage i soffan och snarkar en sisådär en och en halv timme, och sedan jobb, klarvaken som jag är, tills fyrasnåret på morgonen. Nä, det är inte normalt. Börjar tro att jag fått narkolepsi, men har för mig att tupplurarna kommer så att säga lite mer ofrivilligt då. Har sett en dokumentär om det nämligen. Där var det en tant som somnade i maten stup i kvarten så att hon hade glasögonen fulla av brunsås (eller dess engelska motsvarighet) varje gång hon vaknade till.
Om jag kunde lägga ihop min sovtid i "ett stycke" istället för att dela upp snarkandet kanske det skulle vara bättre? Nä, hur jag än vänder på det, sover jag ovanligt mycket. Kanske har jag efter att ha varit tant i förtid så länge, nu kommit i puberteten igen? Det skulle förklara mitt enorma sömnbehov. Eller så är det bara lite för mycket i skallen nu.
Åh vad man blir sömnig av att försöka reda ut saker såhär på nattkvisten!

Nya favoriter från AkwardFamilyPhotos.com

En varm klump mops

Siv sover i mitt knä/på köksbordet

Åh vad man blir lycklig av att ha en varm klump till mops i knät! Har hälsat på min vän Tarja idag och hennes åtta vovvar. Siv tyckte mycket om att vara i mitt knä, det blev många blöta mopspussar och belåtna grymtanden. Hon trivdes så bra att hon somnade. Det var så mysigt att hålla om henne och lyssna på hennes rofylda snarkningar.
Hundar är bra. Det tycker inte min man. Men kanske går det att omvända honom? Hmm...värt ett försök i alla fall. Tarja tycker att jag ska övertala honom att skaffa en mops, och hälsa att det är mycket hund i en liten kropp. Men när jag lade fram det rös han och sa att han vill ha så lite hund som bara möjligt i en obefintlig kropp. Kanske lika bra att satsa på en katt?
Ja ja, jag är inte så bra med husdjur ändå. I alla fall var jag inte det som barn. Visst älskade jag mina marsvin, det var inte det, men min kärlek tog livet av en av dom. Lilla Kola blev en kväll nedbäddad i min dockbarnvagn i ett ton maskrosblad. Ett marsvins dröm trodde jag. Nu är det dock så att marsvin (precis som jag?) inte har några spärrar, de känner inte att de är mätta utan äter tills de spricker. Bokstavligen. När jag vaknade följande morgon stank det så konstigt från barnvagnen och när jag gick fram för att kika såg jag det; Kola was no more. Hon hade skitit ner sig och spruckit.
Så jag kanske inte ska ha några djur.

Viktoriansk visdom 1

Viktoriansk visdom 2

I bubblan

Dä ä mycke nu.

Då var man på plats framför datorn, i sin mysiga skaparbubbla, redo att ta sig an kvällens arbetsuppgifter. Men först ska Skatteverket få en slant. Grrr. Nä, lika bra att få inbetalningen avklarad.
Så, nu var det gjort. Skatteverket är inge bra för kreativiteten. Det är däremot musik, och just i afton känner jag att jag vill ha Nick Drake inne i min skaparbubbla. Japp, Way to Blue- an introduction to Nick Drake, får det bli. Check! ÅÅH, Cello song... Åhh Northern sky... det är så vackert att man blir varm i själen.
Ikväll är det mestadels idékläckning i agendan och då behöver jag min osynliga skaparbubbla, den stänger ute världen och tankarna får fara fritt. I bubblan tillåter jag heller inte stressen tränga in. Just nu är det så mycket jobb och åtaganden att det dåliga samvetet ständigt gnager för allt det jag måste skjuta fram. Men inne i kreativiteten tar jag inte med stressen, dåliga samvetet eller oron för ditt och datt, de får snällt vänta utanför bubblan.
Men NI kära bloggläsare får givetvis vara med härinne! För ni är snälla. Och jag har sagt det förr, jag säger det igen; man ska tamejfan vara snäll. Ni får gärna bjuda på kakor i bubblan och en fotmassage då och då är toppen för kreativiteten!

Gonatt mina vänner! Hörs i morrn. Sov gött å vakna törrt!