Lite nyfärglagt
Näe nu får jag ge mig! Har lyckats skapa mig en väldigt underlig dygnsrytm som säkert inte är bra i längden; sover till lunch, vaknar och är i zombiestadiet tills jag fått minst en kopp kaffe, är produktiv några timmar, kroknar frampå eftermiddagen och måste gå och lägga mig en stund, sedan febril aktivitet i några timmar, varpå jag somnar på min mans mage i soffan och snarkar en sisådär en och en halv timme, och sedan jobb, klarvaken som jag är, tills fyrasnåret på morgonen. Nä, det är inte normalt. Börjar tro att jag fått narkolepsi, men har för mig att tupplurarna kommer så att säga lite mer ofrivilligt då. Har sett en dokumentär om det nämligen. Där var det en tant som somnade i maten stup i kvarten så att hon hade glasögonen fulla av brunsås (eller dess engelska motsvarighet) varje gång hon vaknade till.
Om jag kunde lägga ihop min sovtid i "ett stycke" istället för att dela upp snarkandet kanske det skulle vara bättre? Nä, hur jag än vänder på det, sover jag ovanligt mycket. Kanske har jag efter att ha varit tant i förtid så länge, nu kommit i puberteten igen? Det skulle förklara mitt enorma sömnbehov. Eller så är det bara lite för mycket i skallen nu.
Åh vad man blir sömnig av att försöka reda ut saker såhär på nattkvisten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar