Skogspromenader och mysiga hemmakvällar

Vilken härlig dag i skogen! Annika och jag tog med hundarna och en boll (som blev alltmer indränkt i slem för varje gång man kastade iväg den till de ivriga jyckarna). Jag vände diskret bort blicken när två av hundarna bestämde sig för att avbryta leken och börja para sig i stället. Det var ok, sa Annika, för den påsatta stackarn löpte inte. Hanen ville bara markera vem som bestämde. Tänkte yttra något argt om patriarkatets förtryck i hundvärlden, men lät bli, då jag inte ville förstöra den trevliga stämningen där i skogen.

Varför är man inte ute i naturen oftare? Jo, jag har ett svar på det, för min del beror det på lathet och en panisk rädsla för skogssniglar. Småkrypen är inte heller mina bästa vänner. Fick en ytterst pinsam, hystersisk blonde moment, där jag började gallskrika på ett väldigt tjejigt vis när en äcklig insekt bet sig fast i mitt finger.Fick bli många starka John Silver och lite gubbrock på det. Ja ja, alla har vi mindre smickrande sidor.
Nä, nu ska jag sätta mig hos Kärleken i tevesoffan en stund och bara vara.
Hund på er!

Det här är grejer det!

Tidning från Frödingsällskapet! Oh som jag ska förlusta mig på dass (där allt av kvalitet bör läsas)!

Prestationsdämonen Allan

Malin Lugn

Ååååh jag får inte till mitt sommarpratsmanus! Prestationsångesten Allan sätter sig i vägen med sitt fula tryne. Man ska namnge sina dämoner, det gjorde Bergman! Näe, har den läskige gubben redan krupit under mitt skinn? Jaa, bara som innan när jag ringde för att prata med mamma, och inledde med hur snuvig, och urinvägsinfekterad jag var. Nämnde dock ingenting om hur min morgontarmtömning varit, så ännu har han mig inte helt i sitt våld!
Åter till manuset. Fick tipset att varje 3 och en halv minuts-inlägg ska vara ungefär en fjärdedels A4 i text. Provade att läsa ett stycke högt och tog tid. En minut och trettio sekunder. Nä, jag får nog satsa på en halv sida till varje del i programmet och sedan läsa dom släpigt Kristina Lugn-aktigt.
Men men, det ska nog gå att få fason på den här texten med. Vet bara inte vilka mörka detaljer ur min värmländska uppväxt jag vill ge i radio. Somliga lyssnare skulle inte uppskatta det...
Förresten vill jag hellre fokusera på det ljusa i min berättelse. Och med den perfekta låtlistan blir det naturligtvis en hel del om kärleken till musik. Beatles, och en del Fröding förstås. Ja, jag ska nog få till något bra.
Men ikväll måste jag tuscha trelleborgstrippen och skissa en åttasidors serie där jag låter Malin, nio år få ha ordet.

Åh nu fick jag en glimrande idé! Men den tar jag i nästa inlägg...

Dagens fråga

Varför låter alltid rösten hos telefonbanken så elak när man har övertrasserat kontot? Den riktigt väser: "Du har MINUS nittiosex kronor på kontot". Det skulle vara så mycket mysigare om den i stället vänligt och lite beklagande tröstade en med typ. "Du har tyvärr minus på kontot, men det är inte så noga, och det ordnar sig nog ska du se!"

Jag har bara en sak att säga till telefonbankens elaka röst och det är: Individuell reprografiersättning den 30e! Ha! in your face evil voice!

IDAEDEMYKESNÖ

Jag var ju bloggare redan som sexåring! Ja, nästan i alla fall, detta var ju på stenåldern, innan hemdatorernas intåg, men dagbok skrev jag. Så jag tänkte att den sexåriga Malin skulle få ett eget blogginlägg. Klicka på bilden, så går det att läsa texten, ialla fall min kära mammas förtydligande längst ner.
Jag lät lillflickan illustrera detta inlägg också, man ska ju vara snäll mot sitt inre barn, har jag hört.
Lägg märke till att mitt namn ändrat stavning något med åren!
Annars vet jag inte om jag utvecklas nåt nämnvärt.

Förresten

Måste tipsa om världens snajsigaste musikalfilm: The Rocky Horror picture Show, för er som inte sett den. En gammal favorit i den billerska filmhyllan. Grym musik, helt vansinnigt, och jäklar vad snygg Dr Frankenfurter är! En dag SKA jag sjunga Sweet Transvestite på någon obskyr karaokebar.
Alla måste vi ju få drömma!

"I´m just a sweet transvestite from transexual Transylvaniaaaaaaaaaaaaa"...

Sockerspeedad

Jäklar vad man blir speedad av socker om man varit utan det ett tag! Ja ja, i ärlighetens namn har jag väl unnat mig något sött lite då och då, annars blir livet trist, men inte en hel påse snask som nu. Mår jättekonstigt! Trött och pigg samtidigt, det riktigt kryper i kroppen! Nä, det här vill min kropp inte ha. Lagoma korvar är bäst, jag ska fortsätta hålla mig till min nya "diet" (avskyr det ordet), så mår jag bäst.

Idag har jag inte fått så mycket gjort som jag skulle ha önskat i jobbväg, men det har varit mysigt ändå. På eftermiddagen åkte jag och kärleken in till Stockholm för att käka och se på bio. Vi har båda så otroligt mycket att göra på jobbet nu, så det var precis vad vi behövde. Det blev en japansk restaurang. Han var klok och beställde in sushi, men jag slog till på wokade glasnudlar och biff. Det var helt omöjligt att äta de slemmiga snorkråkssträngarna med pinnar!! Hittade till slut en teknik, där jag satt med ansiktet nån centimeter från tallriken och liksom inhalerade maten. Försökte hela tiden tänka bort det faktum att det var slemmigt och snorsalt. Sedan gick vi till Folkets bio och såg en skitbra dokumentär: Rough Aunties. Den kan jag verkligen rekommendera! Handlade om en grupp kvinnor i en sydafrikansk organisation, som hjälpte barn som blivit utsatta för övergrepp. Åh, jag skulle också vilja jobba med det! Inte en enda unge ska behöva gå igenom sådant ensam! Och förövarna måste straffas! Ska bara hitta det ultimata sättet för min del, kanske är det genom mina serier?

Strax ska jag skissa strippen till Trelleborgs Museum, om den legendariske A B Söderström (mannen med det läskiga utseendet). Nu har jag en klar idéskiss (alltså en grovt tecknad, inte alltför vacker grund för den klara skissen, där all dialog är finputsad, och jag ritar vad som ska hända i varje ruta), så det är bara att sätta på ljudboken och köra. Måste säga att Sanna Persson som läser Kalla det vad fan du vill, är ett geni! Lysande på att härma olika dialekter och brytningar. En fröjd att lyssna på.
God natt era små hattifnattar!