Vilken härlig dag i skogen! Annika och jag tog med hundarna och en boll (som blev alltmer indränkt i slem för varje gång man kastade iväg den till de ivriga jyckarna). Jag vände diskret bort blicken när två av hundarna bestämde sig för att avbryta leken och börja para sig i stället. Det var ok, sa Annika, för den påsatta stackarn löpte inte. Hanen ville bara markera vem som bestämde. Tänkte yttra något argt om patriarkatets förtryck i hundvärlden, men lät bli, då jag inte ville förstöra den trevliga stämningen där i skogen.
Varför är man inte ute i naturen oftare? Jo, jag har ett svar på det, för min del beror det på lathet och en panisk rädsla för skogssniglar. Småkrypen är inte heller mina bästa vänner. Fick en ytterst pinsam, hystersisk blonde moment, där jag började gallskrika på ett väldigt tjejigt vis när en äcklig insekt bet sig fast i mitt finger.Fick bli många starka John Silver och lite gubbrock på det. Ja ja, alla har vi mindre smickrande sidor.
Nä, nu ska jag sätta mig hos Kärleken i tevesoffan en stund och bara vara.
Hund på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar