Au revoir Oxelösund!

Åh! Nu bloggar jag på min laptop med det sprillans nya mobila bredbandet! Jag är som ett barn på julafton. Plötsligt ter sig den sega tågresan imorgon mindre tråkig. Jag ska nämligen ner en sväng till Malmö. Hoppas hinna träffa så många kompisar som möjligt, vi får se hur det går. Jag saknar ju alla så infernaliskt! Men den här gången ska jag ta det lite lugnt och inte stressa runt. Längtar så tills imorgon eftermiddag, då ska jag och min vän Kristina (a.k.a Greger) sitta och bara vara. Babbla en massa, glo på konstiga saker på Youtube, röka i hennes kök, käka en massa snask och ha riktigt mysigt. Och dela ut julklapparna från i fjol förstås. Jag har gjort en jättefin julgranskula med en glittrig Göring till henne.
Jepp, så Malmö, here I come! Jag har saknat dig med, ditt gamla skrälle!
Bara för det får ni en oxelösundsbild; St Botvid i motljus. Den har jag knäppt med nya kameran, under funktionen "sundown" schussit va!

Ska upp aptidigt, så egentligen borde jag väl gå och lägga mig, men hur lätt är det? Nä, då sitter jag helre halvdöd och snarkar med dregel i mungipan hela vägen till Malmö. Ja, så kan jag vakna till och fjanta runt på internet mellan varven, förstås. Jag förstår inte folk som tycker det är meditativt och mysigt att åka tåg! Så har jag i och för sig en extrem otur när det gäller just detta transportmedel. Mest med mina medpassagerare, men det har jag ju redan gaggat om i ett gammalt inlägg, så jag ska inte plåga er med dessa minnen. Hur kan det vara meditativt med vrålande skitungar i varenda kupévrå? Näätack! Sedan har jag alltid tyckt att det är något vemodigt med tågstationer. Hatar att ta avsked, och jag avskyr att anlända till en mörk perrong, ensam, efter at ha varit ute och rest. Vad jag är glad att jag i dessa dagar har någon jag tycker väldigt mycket om, som står där och möter mig när jag kommer hem.

Nä, natti natti på er! Nu ska jag hoppa (eh, vem lurar jag egentligen; hasa ska det vara) in i duschen, och tvaga min arma lekamen inför morgondagens strapatser.