lördag 26 december 2009
Plutiga barnskådisar på avgiftning
Hurra hurra hurra! Idag fyller min Kärlek år. Jag har pysslat ett kort till honom, och gjort fint tills han ska komma hem från jobbet.
Julen har varit bra måste jag säga; lugn och skön, med obligatorisk paltkoma och helgslöhet, och lagom bra grejer att somna till på teve. Igår kikade vi på Narnia, men jag stod inte ut med de plutiga barnskådisarna, utan satte mig och jobbade en stund i stället för att se det rafflande slutet (alltså vet jag inte om det var rafflande, men det kändes som en sån film, med uppspärrade barnaögon och pampig musik. Men vem vet, kanske gick den sista timmen ut på att man fick följa barnen när de vaknade ur sitt Sagoland-med-häxor-och-talande lejon-knarkrus, och in på avgiftning och behandlingshem?)
Stavat i snögloppet har jag också gjort, om än en liten vända. Och lekt med min nya julklappsmobil, den är så fin och när man plockar upp den trillar den inte sönder och laddar ur sig som min förra. Ägnade en lång stund på Juldagen åt att leta upp och ladda ner tidernas bästa ringsignal: Cinnamon Girl med Neil Young. Nu känner jag mig cool varje gång det ringer, och längtar efter att impa på tråkiga musikkillar med den. Egentligen vill jag att de ska ta sig i brasan och sluta tro att man måste ha flanellsjkorta och penis för att uppskatta riktig musik, men innan de tar sig i brasan vill jag hinna impa på dom med min goda musiksmak. Sån är jag.
Nu ska jag sätta mig och kläcka lite strippidéer, medans jag slukar de sista ynkliga pralinerna ur Aladdinasken. Jag kan inte med att se dom ligga där alldeles ensamma och sorgsna längre. Och just det, kika på Monty Python-dokumentären ska jag också göra!
Hoppas ni får en bra kväll!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar