Några av barnen från Frostmofjället, minus get:
Ja, nästan i alla fall; i en trivsam tvårummare i Liljeholmen, snarare. Men det känns lite som vargavinter nu och då far lätt fantasin iväg till Frostmofjället och den bistra nordanvindens vinande genom otäta timmerväggar i små pörten och stugor, där man trängs runt en sketen eldstad för att värma sig och tina upp sina stinkande ullsockor efter en lång dags pulsande i snö. Och så luktar det så där hemtrevligt illa, som det gjorde förr i tiden, av bondsvett och hönslort och härsken mat.
Men åter till verkligheten. Inget bloggande igår, jag var helt slut efter att ha gått upp vid sex och hållit igång ända till kvällen, så jag stupade i säng vid elva. Men det var en trevlig dag. Bra elever, och så blev jag positivt överraskad över hur trevliga folk faktiskt är här, till och med på Sturegallerian, dit jag efter mycket vånda stack in min kalla näsa i jakt på en blomsteraffär. Teatern vi skulle gå på låg på Östermalm, det var enbart därför jag höll till i dessa trakter. Och de behandlade mig faktiskt inte som något patrask som katten släpat in! Sedan tog jag en svindyr cappuccino på en äckligt flashig italiensk caffetteria, i väntan på Kim.
Pjäsen var skitbra! Passa på om ni är i stan, och gå och se Elvaåringen!
Idag var det en ännu tidigare start. Pendlandet känns helt ok nu, men det tar sin lilla tid att ta sig fram här i Stockholm. Tjugo över sex pulsade jag iväg till tunnelbanan. Det blev en lååång tupplur när jag, tre lektioner på raken senare, kom hem.
Nu står Anders och lagar till en festmåltid, snart dags att hugga in. Livet kunde vara värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar