I Karlstad

ooooo
ooooooo
ooooooo
ooooo
ooooooooo
ooooooooooo
ooooooooooo
ooooooooooooo
ooooooooooo
ooooooooo%
ooo
ooo
ooooo

Jag har inte tillgång till bilder nu när jag är bortrest, så jag gjorde en naken gubbe med liten penis, i profil, upptryckt mot en vägg. Håll till godo!

Sitter på Orrholmen i Karlstad och vet inte riktigt vad jag ska känna. Mysigt och roligt att träffa min lillasyster och hennes familj, och ångestfyllt med alla gamla värmlandsspöken som kikar fram bakom tall och gran häruppe i skogen. I Karlstad får man inte vara annorlunda. Man får inte vara jag. Inte på Hammarö heller, men på ett sätt är det mer förståeligt än karlstadssyndromet, det är ju så litet.
Inte sticka ut, inte uppträda avvikande eller klä sig på ett annat sätt. Då ä en Könsti. Jag vet en sommar efter att jag lämnat skogen för Skåne, och var hemma på besök, då kom en fotograf rusande på stan och ville ta kort på mig för att jag hade så udda kläder. Som de flesta tjejer (förutom de i Karlstad uppenbarligen), hade jag en experimentell "tantperiod" då storblommigt, grällt i syntet från Myrorna var det som gällde. Inte några vansinniga outfits (usch vad jag avskyr det ordet), men uj uj; färgglatt! Jag fick alltså vara med i lokaltidningen enbart för att jag såg konstig ut. Apan i bur, typ.
Numera klär jag mig nog lite mindre extremt. Men jag har ändå svårt att känna mig bekväm och avslappnad här. Tacka vet jag Oxelösund, där känner jag mig aldrig konstig.