Min idol, Stig-Anders
Det där med att vara kulturtant höll inte i sig. Jag trivs helt enkelt bättre i fleece. Och sen har jag åkt på en rejäl förkylning också, så jag tycker mig ha rätt att sunka ner mig. I alla fall lite lagom så där. Förresten blir man så däst av Mozartkulor och rödvin. Nä, ikväll blir det en kopp te i stället. Lite kulturtantsvarning på det också, i och för sig, fast mer "Hjälp, jag måste sluta dansa till Nationalteatern på fyllan med blåa rödvinständer och göra bort mig-kulturtantsångest".
Nog om kulturtanter.
Sitter och lyssnar på Bombi Bitt och jag. Det är Hasse Alfredsson som läser, fina grejer. Har snart plöjt mig igenom hela ljudbokshögen jag lånade strax innan jul. Dags att åka in till bibblan och botanisera igen. Jag skulle önska att det gavs ut fler bra ljudböcker. Ta till exempel Kvartetten som sprängdes, i mitt tycke något av det bästa som skrivits i Sverige, även om den har några år på nacken. Detta Birger Sjöberg-verk finns inte som vanlig ljudbok! Inte någonstans (jag har googlat, och Google ljuger inte). På Malmö Stadsbibliotek hade de visserligen den på ljudband, de där oranga lådorna med blindtext på, någonstans i arkivet i källaren. Jag bad att få låna den, men bibliotekarien snörpte på munnen och utnyttjade sin bibliotekariemakt genom att vägra mig, jag var ju inte blind. Fastän jag lovade att lämna tillbaka boken så fort någon stackars blind bokfantast ville ha den, blev det nej. Jag slår vad om att den legat outlånad, täckt med damm i 20 år därnere. Kände mig lite diskriminerad faktiskt, som icke-handikappad. Nej, läs in fler bra böcker och gör ljudböcker av dom, på momangen!
Såg ni Hästmannen igår? Jag älskar den filmen. Man blir så glad av den lille gubben, och särskilt över hans jublande glädje när han hittar den där mojängen i diket, som han letat efter. Det skulle finnas fler som Stig-Anders, då vore världen en bättre plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar