tisdag 19 januari 2010
Världens bästa Neil Young sjunger också lite falskt ibland.
Nä, nu får det vara bra med snö! Och jag vill inte ha slask och mörker, vi hoppar direkt till knoppande vår tycker jag! För jag tänker ICKE lägga pengar på ett par nya vinterskor. Mina gamla har gått sönder, så jag går omkring och fryser om tårna i ett par gympadojor. Fleecetrosor är en sak, men när det kommer till pjucks blir jag småsnål. Trotsade snöovädret och slirade in med bussen till Nyköping innan. Jag hade nämligen dubbla sånglektioner. Vad jag är glad att jag skaffat mig en hobby! Det är riktigt kul att sjunga. Min fantastiska sångpedagog (tillika svägerska) är väldigt uppmuntrande och tycker att jag måste sluta vara så självkritisk när jag sjunger. Men jag kan inte rå för det, när jag tycker att jag släppt ifrån mig en inte helt ren ton snörper jag ihop ansiktet och grimaserar. Och så tänker jag ibland; Hur vet man om man har självinsikt eller ej? Tänk om inte jag har någon, och går omkring och tror att jag har en hyfsad pipa. Och så sjunger jag värre än den mest pinsamma stackarn på en idolaudition. Och eftersom min svägerska är så snäll, så törs hon inte säga något, utan sitter där och lider sig igenom varje lektion.
Nåväl, skulle det vara så illa, hoppas jag att hon passar på att spela in mig på film och lägga upp på Youtube, som hämnd.
Äsch! Så pjåkig är jag nog inte ändå. Och har man bara rätta känslan gör det inte så mycket om man sjunger lite falskt ibland.
Nä, nu ska jag hugga in på pralinerna från Söderhallarna som världens bästa sambo kom hem med nyss.
Gudd ivning!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag vill minnas att du sjöng så fint när du var liten att tårarna kom fram på din kind... Det tänker jag på ibland för jag tycker det är så fint och lite roligt också! Sjung på Malin! Kram
Hi hi, ja det hade jag glömt! Jag grät av ren reflex till min egen sång. Och nog var det vackert, he he!
kram
Malin
Skicka en kommentar