Om fleece

Fantastiska fleecetrosor


Jag har ett ganska komlicerat förhållande till materialet fleece. Man skulle kunna kalla det en hatkärlek. Det är ju så fult! Och konstigt! Vad är det egentligen? Gamla petflaskor? En sak är säker; det "tyg" som min jacka (och halva min gardebob tycks det som) är gjort av kommer varken från djur- eller växtriket (ja, ok, dinosaurierna då, som sedan blev till ojla eller hur det nu var, som sedan blev till plast, osv. Men det är lite långsökt tycker jag). Nä, fleece är läskigt, och onaturligt! Ändå är det en del av mitt liv. Märker att jag pratar fleece lite då och då, med vem helst som är intresserad. Senast en taxichaufför i London. Jag tycker ju ändå om det. För det är ju så mjukt! Och varmt! Man känner sig trygg i fleece, så är det bara.
Min sambo skrattar åt mina fleecebyxor, och jag kan inte säga att jag känner mig uppklädd i dom, men ack vad de är goa! Och vet ni vad jag ska pulsa iväg till posten och hämta idag? (Trummor och fanfarer:) ETT PAR FLEECETROSOR!! Kan ni föreställa er en sån fröjd? Nu behöver jag aldrig mer frysa om baken. Världen är förunderlig ändå. Här hade jag gått och klurat och önskat att det skulle gå att köpa just trosor i fleece, och så visar det sig, att det gör det! Någon sportig människa hade tänkt ut att det skulle vara bra att ha. Mitt hjärta är fyllt av tacksamhet till denna sportperson. Och av hatkärlek till fantastiska, fula fleece.