Nu ni, tänker jag vara musiktjej ett tag. I det här fallet tycker jag det är helt ok att använda detta begrepp, eftersom man ju säger musikkille, men annars är jag allergisk mot alla dessa "kvinnliga" fotbollsspelare, "TJEJband", och för att inte tala om oss KVINNLIGA serietecknare!
Har ni hört några bättre textrader än dom ur Otis Reddings Sitting on the dock of the Bay (som jag just nu skrålar med i på högsta volym: "Looks like nothing´s gonna change, everything still remains the same, I can´t do what ten people tell me to do, so I guess I´ll remain the same; Sittin´here resting my bones, and this loneliness won´t leave me alone"???
Uj uj, det är så bra att man får noppeskinn. Det är en av de få favvolåtarna som jag inte lyssnat mig trött på. Beatles däremot försöker jag vara lite sparsam med, för dom vill jag aldrig tröttna på. Men med tanke på att liverpoolkillarna klämde ur sig nästan 400 kanonlåtar innan de gick skilda vägar, så finns det en del att lyssna på, utan att vattna ur låtarna.
Ibland måste man låta en låt ligga och vila ett tag, då fräschar den till sig (precis så gjorde en inte alltför renlig gammal killkompis till mig, fast med sin smutstvätt, sedan började han använda plaggen igen). Så är det med David Bowies klassiker till exempel.
Men åter till Otis. Han ä jämt gôrbra han, som vi säger i Värmland. Det är så mycket själ i hans röst. Man tror verkligen på honom när han sjunger att han lämnade sitt hem i Georga, "headin´for the Frisco bay, cause I had nothin´to live for, looked like
nothing´s gonna come my way..."
Och så gick han och dog, alldeles för ung efter att han bara hunnit sitta där på Bäjens Dåck och vila sina ben och vara ensam, ett litet tag. Eller snarare "flög och dog", vi jobbiga musiktjejer gillar att ha våra fakta rätt om idolerna.
Nä, nu ska jag lyssna på fulmusik en stund och tuscha bilder som ska bli tröjtryck i händerna på begåvade Pernilla på WeKidz. Kolla in hennes fina hemsida!
http://www.wekidz.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar