Det går så seeeeeeeeeeeeeeeegt för mig!! Har ju så mycket att göra, men orkar inte många knop. Minisemestern var nog inte så välgörande trots allt. Om jag var äckligt rik skulle jag (förutom att köpa ljudböcker) boka in en långhelg på ett lyxspa och bara bli bortskämd av vänligt leende människor, såna som osar harmoni och välbefinnande ur varje por, det och en svag doft av eucalyptus eller något annat naturligt och fräscht, såna med kritvita tänder. Och det skulle inte vara på nåt sånt där hälsotramshem, nä, jag vill äta gott och gärna bada i choklad.
Ett tag hade jag en massa problem med vuxenacne. Det blev inte direkt bättre av att jag sprang hos hudvårdsterapeuter stup i kvarten. Visst var det skönt att bli pormaskklämd och smord med allehanda mirakelkrämer, men de där krämerna och klämmandet gjorde bara acnen värre (de var även väldigt skickliga på att kränga dyra krämer att använda hemma också). Efter ett tag kom jag till en hudläkare. Hon sa; sluta med alla krämer och tvätta ansiktet med enbart vatten. Så fick jag penicillin. Och efter ett tag försvann acnen. Om jag bara gått till en riktig läkare först, så hade jag sparat många tusenlappar.
Och ni må tro att man ser vansinnig ut när man precis kommit ut från en rejäl ansiktsbehandling; röd och glansig som ett juläpple i fejset, med massor av små snitt och prickar i oilka lila nyanser. Att cykla genom hela Malmö på det viset krävde en del mod. Jag var alltid rädd att folk skulle peka och skrika "EBOLA! EBOLA!" när de såg mig. Inte för att jag vet hur en ebolasjuk ser ut, men jag kan tänka mig att han är ganska lik en nyss ansiktsbehandlad. Nä, några mer sådana dyra pormaskklämningar ska jag inte ha.
Men de får gärna smörja in en massa avkopplande klet i ansiktet på mig på det där lyxspat. Alltmedan jag sitter med laptoppen i knät och jobbar. För helt ledig är ju farligt att vara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar