Hemma

Man ska inte vara sur.


ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!
Vad skönt det är att kunna skriva Å igen, att vara hemma det vill säga! Sitter här i mitt bös (värmländska för lort), London har en tendens att sätta sig i kläderna och täppa till ens porer. Vågar inte kolla hur mycket jag gjort av med i pengaväg under semestern, det får bli en trevlig överraskning endera dan. Kan bara konstatera att vi haft en väldigt trevlig vecka, ätit gott och unnat oss att bara vara. Gud så vuxen man har blivit! Kanske borde jag skriva att vi varit på räjvfest i Camden eller nåt? Det skulle vara ungdomligare tror jag. Fast undrar om det finns räjvfester nuförtiden? Får ta och fråga någon ungdomsperson, lovar återkomma. Låt mig tills vidare säga att vi haft det helsnajsigt och gått på mycket raj raj. Typ.

London är som ni vet, en mycket trevlig stad. Men även där finns det surmänniskor. Jag ogillar skarpt otrevliga, snäsiga typer. Man ska vara snäll och vänlig, även de dagar PMS-monstret är på besök, enligt mig. Såvida inte någon ger en anleding att vara otrevlig. Men det allt vara en rejäl anledning, såsom folkmord och apartheid. Jag förstår inte varför somliga inte kan bjussa på ett leende. Jo, jag förstår att man kan vara utledd på sitt jobb, särskilt om jobbet innebär direktkontakt med alltför många korkade turister varje dag. Men ändå, näe! Jag tycker att man ska kittla alla otrevliga människor i magen så att de börjar fnissa och blir snälla. Vad tycker ni?

Nä, nu ska jag ta och krypa ner i min egen sköna säng och snarka bredvid min Kärlek. Gunatt gunnat!