Life's too short

Nu är det kväll igen. Vart tar dagarna vägen? Tant Malin skakar uppgivet på huvudet nu, måste jag upplysa er om, då ni inte kan se det.

Jag är mindre arg idag. Mer ledsen över påhoppet, men orkar inte vara det heller mer. Life's too short to deal with morons.
Han är inte värd att ödsla energi på. Och jag tänker inte sänka mig till hans nivå och vara elak tillbaka. Slängde dock iväg ett trevligt, välformulerat mejl till honom, där jag inledde med att han säkert var en hedersknyffel på många sätt, men att han han gjort något riktigt dumt nu. Det där med hedersknyffel skrev jag mest för att vara snäll, egentligen tror jag inte alls att Mats G är en hedersknyffel, jag tror att han är en slabbedask till karl (uttryck i fantastiska filmen Raggare från 1959, sagt av en bitter, sliten kvinna till sin ölande man). Ja just det, skulle ju släppa hela den här historien.

Så, nu är den släppt.

Ah! Det var skönt. Nu ska jag strax skissa i expressfart. Måste öka på min backlog strippar (för er som inte är serienördar som jag= producera en rejäl mängd strippar, så att det alltid finns ett lager i reserv om något oförutsett skulle hända. Annars står tidningarna där utan serie och då blir de sura).

Ajvides nya är riktigt bra tycker jag. Perfekt att lyssna på när man ritar. Hoppas han kommer till Bokmässan i år. Jag ska vara där alla dagarna (och hålla två seminarier, herrejävlar, jag kan inte vara klok!). I så fall ska jag säga till honom att han är bra. Det sa jag till Eric Ericsson en gång, geniet som skrivit Brev till samhället och Brev till utlandet. Och han blev så glad att jag fick massa fina vykort och en bok. Man tror ju lätt att folk som är bra får höra det titt som tätt, men jag tror inte det är så, i alla fall inte i det här landet. "Det vet han väl ändå" kanske folk tänker. Nä, man ska säga bra saker till bra människor.

Men när det gäller slabbedaskar till karlar är det lika bra att hålla käften.