Det är något med barns skrik som kan få den bäste att tappa fattningen. Dagens barn har en helt annan röststyrka än när jag var liten. Då skrek vi när vi var arga. Punkt. Idag vrålar ungarna när de pratar, när de är glada, när de ser på teve, säkert vrålar de tillochmed i sömnen. Säkert är det inte föräldrarnas, utan Nickelodeons psykosframkallande barnprograms fel. Dessa vansinniga, trumhinnespräckande falsettvrål är vad som plågar mig nu, där jag sitter instängd i en tågkupé med alla skärseldens barn. Jag vill uuuuuuuuut! Ta mig ut härifrån. Snälla bloggläsare, finns det någon som kan komma till undsättning och rädda en dam i nöd? Nu på en gång! Jag är precis vid norska gränsen. Kom fort!!!
2 kommentarer:
Något du skulle kunna prova nästa gång är att ställa dig upp och sjunga en jättelång sång med hög röst. Då kommer alla förldrar att tro att du är en sån sabelutrustad trolljägare, och så kommer de hyssja åt ungarna för att de inte ska uppmärksamheten till sig.
Testa! Och glöm inte att filma reaktionerna.
Eller varför inte sätta igång och skrika i falsett själv :-) brukar jag göra när vår lilla dramaqueen har sina utbrott och hon brukar bli rätt tyst :-) pinsam mamma som man är hehe
Kram Anneli
Skicka en kommentar