tisdag 24 augusti 2010

Nu var jag dum



Jag lovar, detta inlägg ska inte handla om något äckligt, varken fisar eller annat i odörväg. Fastän det kryper i fingrarna av lust att skriva snusk. Nej! Måste tänka på att jag är en respektabel fru nu.
Apropå respektabla fruar så sitter jag nu och plöjer Herrskap och tjänstefolk, alla 68 avsnitt, uppdelade i små lagom rastsnuttar på YouTube. Vad jag älskar YouTube! Det är magiskt. Hur kunde vi leva innan det fanns? Sedan har jag också en alldeles särskild talang att leta upp smaskiga grejer där. Och sjuka saker, ska erkännas. Sök på "Old man Tyree" så får ni ett exempel.
"Mr Pregnant, titties like a woman" är en annan vansinnig snutt.
Har kollat (och framförallt lyssnat) om och om igen på en liten trettonårig kille som river av en cover på Lady GaGas Paparazzi. Han gör låten fantastiskt bra, har inte gillat den innan. Tretton år. Shit! Undrar vem han var i sitt tidigare liv? John Lennon kanske? Inte normalt att vara så begåvad vid så unga år. Själv ville jag inget hellre än att vara ett barngeni. Men det var aldrig någon som uppmärksammade min tveksamma överintelligens. Satsade då på att bli både gluten- och laktosintolerant för att få lite lyxig särbehandling. Men icke. Fick bara de där äckliga sura apelsinisglassarna med en nästan obefintlig chokladhinna upptill, när alla andra ungar på fritids käkade god glass. Och så småningom kom de på mig med att fejka allergierna. Då fick jag en utskällning och ett föredrag om hur synd det är om barn som VERKLIGEN är allergiska. En kille tålde inte gluten, på riktigt. Han var ett hån av Hin. Mot oss. Men en rödhårig, knubbig ängel så fort fröknarna var i närheten. Och eftersom det jämt var så SYND om den där glutenpojken fick han alltid ett helt paket glass att kalasa på. Hans fräkniga ansikte sprack upp i ett retfullt leende så fort man gick förbi honom och han åt den där avundsvärda glassen extra långsamt för att göra oss avis. Minns inte riktigt, men han kan ha haft klumpfot också. Och då är det ju inte svårt att gissa vilken nazist HAN varit i ett tidigare liv.

Nä nu var jag dum.

1 kommentar:

Alv sa...

Jisses! Den lille herren kunde sjunga, han! Även om jag tyckte att pianospelet var lite hackigt (för jag är ju pianovirtuos i smyg, hah!) så kan jag inte förstå hur de där småflickorna i bakgrunden på videon inte står och börja skrika hysteriskt. Maken till uttråkade miner får man leta efter, själv hade jag nog suttit med hakan nere i knät om jag hade fått höra något sådant där.