Jag har en dröm. Om att återigen få åka till Lyckans land. Ack, ta mig till riket vars namn klingar så vackert att änglarna gråter
- Gekås i Ullared!

Jo det är sant, jag står för det i alla fall till 80 %, skiter i att det är svennigt och politiskt inkorrekt att längta efter att släppa alla shoppinghämningar och gå loss på Gekås. Jag vill diiiit!

Min Ullareds-oskuld togs en höst för två år sedan. Vi var ett gäng tjejer som trotsade mörkret och kylan, för att i ottan sätta oss i bilen och fara norrut från Malmö. Min vän Kristina hade berättat så mycket om denna plats, alltid med något drömskt i blicken, och nu var det äntligen min tur. Humöret var på topp när vi rullade in på Gekås parkering. Vi tog varsinn enorm kundvagn, köade en kort stund, och sedan... sedan var vi inne.
Det var jättestort och allt var skitbilligt. Likt en lejoninna på jakt, förstärktes alla mina sinnen. Och jag rusade fram i shoppingdjungeln efter mina byten med adrenalinet pumpande, redo att knuffa undan alla tanter som stod i vägen för mina fynd.
Här och var satt gubbar med något livstrött i blicken. Chockskadade och apatiska med papperskaffemuggar i nävarna.

Och som jag fyndade! Alla julklappar inhandlades på en gång, samt tandkräm, städgrejer, nya lakan, handdukar och en hel massa annat underbart. Men finaste fyndet var ändå en tavla med George Harrison. Det fanns med de andra beatlarna på också, med jag tyckte Paul såg lite skev ut, John tittade i diket, och Ringo hade ett konstigt blänk på näsan. Nä, George fick det bli. Mycket slängde jag när jag flyttade hit till Oxelösund, men inte George-tavlan.

Många timmar senare kunde vi utmattade och lyckliga, proppa den lilla bilen sprängfylld med enorma, gula Gekås-påsar.
Den natten sov jag som ett barn.

Och nu känner jag att det börjar rycka i shoppingtarmen igen... Måste ordna en tripp med traktens damer! Så snart som möjligt.

Dig som fnyser och rynkar på näsan åt min berättelse, kan jag bara tycka synd om. Du har aldrig upplevt bunkrandets fröjd. Att fylla sina förråd med fryspåsar får endorfinerna att skjuta i taket, det kan jag lova. Kom igen, var inte en sån snobb nu, släpp efter för begäret... åk till Gekås... Du vet att du vill!