Varde ljusterapi!

Nu är jag trött på att vara trött. Men behold, mitt senaste bästbästa köp; en ljusterapilampa! Den ska jag ha vid ritbordet varje dag och bli lite piggare och gladare hade jag tänkt.
För ett antal år sedan gick jag på "riktig" ljusterapi i Malmö. Det var väldigt skönt, man satt insvept i en tjock varm morgonrock i ett vitt rum tillsammans med ett gäng andra höstdeppare och kämpade för att hålla sig vaken i två timmar. Det var nämligen okristligt tidigt man skulle masa sig iväg dit, och för en utpräglad nattmänniska som jag var det inte alltid lätt. Lägg till höstdepp på det, så förstår ni vilken bedrift det var för mig att pallra mig dit. Skönt och ljust var det... och mysigt varmt...tyst...bara Arlöv-gubbens snarkningar...då är det lätt att ...ah...somna. MEN ICKE SA NICKE! Varje gång mitt huvud började sjunka ner mot min frottéklädda kropp, var det en liten energisk tant som vänligt men bestämt väckte mig. Ljusterapi hjälper nämligen bara om man har ögonen öppna. Här är det ingen som kommer väcka mig om jag börjar snarka, men jag tror det kommer funka fint ändå.