söndag 18 december 2011

Det tål att kluras på

En bild från julbaket anno 2009. I år blir det inga pepparkukar, för jag har mognat något alldeles enromt (och gift mig med en präst icke att förglömma!), så jag bakar bara fina hjärtan och bockar.

Ikväll känner jag mig helt klubbad. Har gått och småhuttrat i för tunn jacka på stan, och tränat, samt jobbat lite för mycket i helgen. Så det är väl därför. Funderar på att ta en ledig kväll och bara pyssla. Det lockar onekligen. Jag ser ett tydligt samband mellan mitt pysselberoende och mitt rökstopp. Då är ju pyssel något mer hälsosamt (om man inte sätter i sig allt man lagar till i julgodis-och kakväg förstås). Igår kokte jag två satser kola. Bägge blev totalt oätliga, särskilt den sista, och åkte rätt i sopkorgen. Men skam den som ger sig. Jag tror jag har lyckats överlista receptet nu. Så nästa gång är jag säker på att de kommer bli nästan ätliga.
Det har snöat nästan hela dagen, men varit för milt för att det ska lägga sig. Synd, jag gillar när snön lyser upp.

Flytten till Göteborg närmar sig med stormsteg. Jag gläds, samtidigt som det känns alltmer vemodigt att lämna alla fina vänner här. Det får allt bli en hel del resor till Sörmland när vi är göteborgare. Men roligt är det, att vi nu fått bekräftat att trean i Länsmansgården (norra Göteborg) definitivt är vår från och med sista januari. Den har badkar!! Jag ÄLSKAR att bada, men här har vi bara en sketen duschkabin, som det blir rumpmärken på om man böjer sig fram och ska plocka upp tvålen. Oj oj jag kommer bli som ett russin!

Nu ska jag klura lite. På huruvida jag ska vara flitig ikväll eller ge mig hän åt pysslandet (har ju en del pepparkakor att fulgarnera! Och snart kommer min Käre hem med ännu mera köpepepparkaksdeg). Och klura på om jag ska ta platsen i Serieateljén i Göteborg. När det gäller det sistnämnda, så går jag och velar. Å ena sidan är det så goa människor som sitter där, och det är trevligt att ha några att umgås med på arbetstid i sin nya stad. Å andra sidan är det jäkligt långt och bökigt att ta sig dit, och jag trivs så vansinnigt bra att jobba hemifrån. Ja, det tål att kluras på.
Nu hör jag nycklar i dörren! JA! Det är min käre med pepparkaksdegen!

Där var det ena beslutet fattat.

1 kommentar:

JennyB sa...

Personligen hoppas jag förstås att du nappar på Serieateljén. :) Varmt välkomna till Göteborg bägge två!