tisdag 3 juli 2012

En riktig pärla

Jag kan inte sluta lyssna på den här sötsliskiga sommarhistorien:

Den är ju så bra! Det tycker inte min man, han rynkar på näsan när jag går omkring och sjunger "Ååååååh soley soley". Och jag kan ju hålla med, rent principiellt att det gjordes mycket bättre musik på sjuttiotalet. Men varför ska man ha så god smak jämt? Neil Young kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, men han låg aldrig i en ful baden baden och sjöng nonsenstexter i solen. Hoppas jag i alla fall. För det tror jag inte jag hade velat se. Bara för det känner musiksnobben i mig att jag måste avsluta detta inlägg med en riktigt bra pärla.
Puss o ajuss!



Inga kommentarer: