söndag 1 maj 2011

Det dånar

Upp trälar uti alla stater! Nu är det maj.
Drack inte en droppe igår ändå känner jag mig nästan bakis. Är inte van att vara uppe sent längre, det är nog det. Så det var riktigt trögt att hasa sig iväg till gymmet i eftermiddgas. Men nu är det gjort, känns fint.
Helst av allt skulle jag bara vilja kura ihop mig under en filt och glo på the Graham Norton show resten av kvällen, men har myyyycket jobb. I morgon ska jag också sätta igång med mastodontuppgiften att texta min danska bok. Äh, det går bra.

Gårdagskvällen var väldigt trevlig; Vi satt ett gäng uppe hos grannen och åt gott och pratade tills småtimmarna. Jag hade lyckats (HA!) göra GI-godis som smakade helt ok. Men faan att jag försov mig till första maj-tåget i förmiddags!! Ville så hemskt gärna pallra mig upp till det. Vaknade till av svaga marschtoner utanför och skyndade mig ut på balkongen där jag i morgonrock i alla fall kunde få lyssna till Internationalen. Det kan jag sakna med Malmö, de rejäla demonstrationerna och majtågen. Där dånade det fanimej rejält i rättens krater! Fast det året någon lämpade över ena änden i en jättebanderoll där det stod "Feministerna ger dig på flabben!" med stora bokstäver, och jag fick kånka på den i tre timmar, var inte så kul. Visserligen är jag feminist, men deras budskap gav rejält med mjölksyra, och sedan är jag mer av en icke-våldsförespråkare. En stillsam typ, som fäller en tår till Internationalen och känner generationers arbetarblod pulsera lite extra i kroppen den här dagen varje år.

Inga kommentarer: