Min glittervägg...
Jag känner mig lite kluven inför att publicera detta inlägg, kanske för att jag inte riktigt vill kännas vid de "tjejigare" delarna av mig. Men, det är lika bra att erkänna, jag må vara en gubbrockare i hjärtat, kulturtant när andan faller på och resten av tiden lite lagom könlös, men jag äääälskar accessoarer! Älskar när det glittrar av strass och annat snajsigt, älskar att organisera mina smycken och hårattiraljer, plocka med dom, hålla upp dom i ljuset och säga "my P..Precious". Och jag är oerhört stolt och glad över min fina accessoarsamling. Så stolt att jag här skryter med den i bloggen.
Ja, i vissa hänseenden är jag väldigt tjejig. Och som ni vet, blir jag ju trygg av att lukta och läsa på hårprodukter (det är något med texternas kortfattade löften om förbättring, om utlovad lycka). Varför tycker jag detta är pinsamt? Är det för att det även i min, i mitt tycke, fritänkande skalle, rasslar runt en massa konstiga föreställningar om manligt och kvinnligt, normer hit och dit? Nej, banne mig, det är inte fel att gilla glittriga saker. Det som är fel är att småkillar redan i tidig dagisålder blir intalade att allt rosa som glittrar är för TJEJER och att de är fjolliga om de skulle råka gilla sådant (känner en sån kille, som älskade glitter i smyg)? I så fall är det ju ett likhetstecken mellan det och dåligt. Kan inte riktigt bli klok på mina känslor när det gäller det här. Jag skäms inte för att vara kvinna. Vill bara inte fastna i en trång könsroll som skaver likt en för liten push up-behå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar